Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Hvitbetor—.
■Hypnotism.
770
mellan skogar och berg instängda åkrar,
där luftväxlingen är mindre. Rosten
angriper hvetet på högsommaren
(vanligen i juli) under heta och fuktiga
somrar samt visar sig först som blekgula
fläckar, därefter som längre gula ränder
å bladen och strået (sedermera å
agnarna). Säden af rostigt hvete blir
skrumpen och underhaltig, halmen skadlig för
husdjurens hälsa. För att förekomma
rost rekommenderas samma medel som
mot sot; dock är härvidlag betning af
utsädet utan gagn. Kalkning samt
saltgödning (med koksalt, sillsalt, sillake
m. m.) hafva visat sig mycket
verksamma. Dessutom bör man i god tid afslå
renarna samt andra intill hveteåkrarna
gränsande gräsplaner, från hvilka eljest
lätt fröstoft till rostsvamparna kunna
spridas till hvetefälten. Berberisbusken
anses vara en synnerligen farlig
rost-spridare, hvarför den ej bör få finnas i
grannskapet af sädesfält.
3) Brandkorn förorsakas af ett litet
djur, den s. k. hveteålen, som lägger sina
ägg i hvetets korn. De sålunda
angripna kornen kallas »brandkorn»,
stundom äfven »klint» eller »klintfrö».
Brandkornen igenkännas därpå, att de äro
mera afrundade än de friska kornen samt
att agnarna kring de förra äro mera
utspärrade än kring de senare, hos
borst-hvete därjämte äfven på borstens
egendomligt sammanvridna ställning.
Brandkornen, som först äro mörkgröna, blifva
så småningom svartbruna; vid
genomskärning visa de sig innehålla dels ett
klibbigt ämne, dels en hvit, bomullslik
massa. Brandigt hvete rengöres genom
stöpning i vatten, hvarvid brandkornen,
som äro lättare och flyta upp,
omsorgsfullt afskummas samt uppbrännas. På
detta sätt lyckas man vanligen helt och
hållet befria hvetet från brandkornen.
Begagnar man däremot brandigt hvete
till utsäde utan föregående stöpning och
49 — Fröléens Rådgifvare.
afskumning, spridas därigenom
skadedjuren i ännu större mängd än förut.
4) Brandax förekomma hos vårhvete
(liksom hos ali vårsäd) och framkallas
af en svamp. Kornen blifva liksom
förbrända till ett svart, kollikt stoft, som
dock är mindre farligt än sotet, enär
det ej angriper den friska säden. Det
svarta stoftet föres snart bort af vinden,
så att axstjälkarna stå tomma kvar.
Medlen mot brandsvampen äro desamma
som mot sotsvampen.
5. Hvetemyggan (se Skadeinsekter.)
Hvitbetor (se Foderväxter och
Sockerbetor.)
Hvitklöfver (se Foderväxter.)
Hvitkål (se Köksväxter.)
Hy (se Skönhetsmedel.)
Hyacint (se Blomsterlökar.)
Hygien (se Hälsovård.)
Hypnotism. Med hypnotism förstår
man en rad företeelser, som äro
besläktade med det tillstånd vi kalla sömn,
ehuru mycket mera växlande och
komplicerade. Ali hypnotism beror ytterst
på en retning af sinnesorganen af en
viss intensitet och ihärdighet samt på
personlig mottaglighet för dylik retning.
Det finns personer, som äro absolut
omottagliga för ali slags hypnotisk
påverkan, liksom det finnes sådana, som
äro ytterst känsliga därför och kunna
påverkas af äfven obetydliga impulser.
Viljesvaga och nervösa människor äro
lättast tillgängliga för hypnotisk
inverkan såväl från andra personer som
genom s. k. själfsuggestion, ett uttryck,
som närmast skulle kunna öfversättas
med själfintalning eller själfinbillning.
Det förekommer t. ex. mycket ofta hos
särskildt nervösa personer, att de intala
sig själfva att de äro angripna af än den
ena, än den andra sjukdomen och
faktiskt känna sig sjuka och besvärade af
motsvarande symtom, ehuru i själfva
verket ingen sådan sjukdom föreligger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
