Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Högsta domstolen—Hönsskötsel.
818
För att blifva antagen till lärjunge
fordras mogenhetsexamen. Dessutom
kan undervisningen få följas af
auskultanter, som efter vederbörande lärares
medgifvande mot särskild afgift begagna
sig af vissa enskilda föreläsningar eller
öfningar, samt af åhörare, som
afgiftsfritt begagna de offentliga
föreläsningarna.
Liksom Stockholms högskola står
äfven Göteborgs högskola under statens,
närmast universitetskanslerns
öfverinseende.
Beträffande de för specialutbildning i
vissa fack inrättade fackhögskolorna,
såsom Handelshögskolan, Karolinska
mediko-kirurgiska institutet,
Tandläkareinstitutet, Tekniska högskolan,
Skogsinstitutet och Veterinärinstitutet hänvisas till
resp. rubriker.
Högsta domstolen utöfvar konungens
domsrätt och dömer i konungens namn
samt utgör högsta och sista instans i
alla vädjade eller hänskjutna mål. Högsta
domstolens ledamöter kallas justitieråd
och skola till antalet vara minst 12,
högst 21. Justitieråden skola, när de
begått straffbara ämbetsfel, ställas inför
en särskild domstol, kallad riksrätt (se
detta ord), därjämte skall lagtima
riksdag hvart tredje år tillsätta en nämnd,
vanligen kallad opinionsnämnd, som äger
att döma huruvida högsta domstolens
(och regeringsrättens) samtliga
ledamöter gjort sig förtjänta att i deras
viktiga kall bibehållas, eller om vissa af
dem, utan bevisligen begångna fel eller
brott af straffbar beskaffenhet, likväl
böra från detta kall skiljas. Beslutar
nämnden efter omröstning (härtill fordras
två tredjedels majoritet), att någon eller
några skola anses vara från riksdagens
förtroende uteslutna, meddelar konungen
vederbörande nådigt afsked från ämbetet
med halfva lönen i pension.
Hök (se Dufhöken.)
52 — Fröléens Rådgifvare.
Hönsskötsel. Det faktum att till
vårt land årligen införas mellan 2—3
miljoner tjog ägg visar bättre än något
annat att äggproduktionen inom landet
ej är så stor som önskligt vore.
Visserligen motväges importen af en rätt
stor och i stigande stadd utförsel och
visserligen äro de importerade äggen
billigare, men vi borde dock kunna komma
därhän, att äfven svenska ägg kunde
föras i handeln i tillräcklig myckenhet
och till sådant pris, att införsel från
utlandet ej behöfde komma i fråga.
Detta önskemål kan dock ej uppnås med
mindre än att hönsskötsel blir en
allmännare bedrifven binäring till
landtbruket, särskildt det mindre, och att
intet svenskt landtmanna- eller
småbrukarehem saknar en efter förhållandena
afpassad, välskött hönsgård.
Många påstå af egen och andras
erfarenhet, att det ej lönar sig att hålla
höns, i det att inkomsterna ej uppväga
eller åtminstone ej nämnvärdt öfverstiga
utgifterna och hvad man kan anse
besväret värdt. Men där man gjort dylika
erfarenheter, har man nog ej skött
saken riktigt. Ägg är en vara, som
betalas så pass bra, att en hönsgård bör
härå sig redan på denna inkomstkälla,
om .den skötes så som sig bör.
Dessutom bör man komma ihåg att i
landthushållningen, äfven den mindre, kan
en mängd affall med fördel användas
till hönsfoder, som man eljes just ej
skulle ha bruk för.
Hönsgården bör ej tilltagas allt för
stor,, ty då blir den dyr att underhålla
och lönar sig faktiskt mindre. För ett
mindre landtbrukarehem är det nog att
hålla 25—50 höns. Det är gifvetvis
af stor vikt för det påräknade utbytet
att välja en god hönsras. Det finns en
stor mängd dylika, och det är ett stort
misstag att tro det alla äro lika goda.
Äfven individuellt äro hönsen hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
