Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Jordbruk.
895
utsås yickerliafre eller lämpliga
foderväxtfrön. Mosslupna ängar, som man
ej tänker upplöja, harfvas, då kälen
helt litet gått ur marken; mossan
brännes, gräs- och andra foderväxtfrön utsås,
och vallen tillvältas.
Så fort jorden reder sig, hörjas
vårbruket å åkerjorden. Först utföresmed
tillhjälp af en mullplog (»mullskopa»)
den vid höstdikningen uppkastade jorden
på åkrarna, hvarpå dessa sladdas,
harfvas och vid behof vältas före sådden;
på lätt jord är det vanligen tillräckligt
att endast harfva. Efter sådden och
myllningen uppköras tegfårorna, och af
loppsrännor upptagas öfver vändtegarna.
Vältning verkställes på lös jord
omedelbart efter sådden, på styf först när
säden kommit upp och något så när
skyler åkern. Klöfver- och gräsfrö sås i
höstsäden, ju tidigare dess bättre, helst
bittida på morgonen och vid vindstilla.
Af vårsädesslagen sås hafre och trindsäd
(ärter och vicker) vanligen först. Hafren
bör sås så tidigt som möjligt, så snart
jorden väl reder sig, d. v. s. icke
klibbar vid redskapen, men ännu är fuktig
i botten. Kalla o< h torra vårar bör
hafren sås senare än varma och våta. Vic
ker och ärter äfvensom åkerbönor sås
äfven så tidigt ske kan, undantagandes
vicker afsedd till grönfoder, som kan
sås senare. Närmast i ordningen efter
föregående sorter sås i regel vårhvete,
vårråg och korn, vanligen dock först i
maj. Potatisåkrarna uppköras i denna
månad och beredas till sättningen, som
vanligen sker sedan sådden af vårsäden
är afslutad. Morotssådden verkställes så
tidigt som möjligt, vanligen i slutet af
april eller i början af maj. Hägnaderna
tillses och lagas.
Maj. Sådden af vårsäd börjar eller
fortgår. Sålunda sås, som redan nämndt,
i denna månad vanligen råg, hvete och
korn; jorden bör då ha uttorkat så myc-
ket, att den fullständigt reder sig.
Vidare sås nu vårraps samt under
månadens senare hälft hampa. Lin sås i
slutet af denna eller i början af nästa
månad. Klöfver- och gräsfrö insås i
vårsäd strax efter dennas myllning och före
vältningen. Hösthvetet öfverharfvas, när
torka inträffar och jorden är styf samt
hårdnar och spricker. Klöfvern gipsas,
när den uppväxt så pass, att den väl
täcker fältet. Af rotfrukter sås eller
sättas följande sorter i den ordning,
hvari de här uppräknas: morötter (om
ej redan sådda), kålrötter, gula rofvor,
hvitbetor och potatis. En à två veckor
efter sättningen harfvas potatislandet
tvärs öfver fårorna; när en oeh annan
planta sticker upp, harfvas på nytt längs
fårorna; när potatisen allmänt är uppe,
harfvas för tredje gången tvärs öfver.
Uppkommer ogräs senare, bortrensas det
med hacka. Då potatisstånden äro c:a
30 cm höga, kupas de. Tvärplöjning
eller sneddning af trädan verkställes så
fort som möjligt efter vårbrukets slut.
Komposterna omskottas och vattnas med
gödselvatten och urin. Torf- oeh
dyjordskomposter utspridas på fälten före
trädans plöjning. Täckdikning och
vat-tenafledningar verkställas. Plantor
sättas och frön s^s af skogsträd, så snart
öfre lagret af skogsmarken är fri från
käle.
Juni. Först mot slutet af denna eller
t. o. m. i början af nästa månad sås
vanligen hvita rofvor; mot månadens
midt sås bohvete; spärgel kan sås nu
eller längre fram på sommaren.
Midsommarråg sås vanligen i midten af juni
eller början af juli. Trädans
uppkörning och märgling verkställas, om detta
ej redan skett; strax före
trädesplöjnin-gen är rätta tiden att kalka åkerjorden.
Rotfrukterna gallras och rensas.
Hösthvetet rensas från ogräs samt från däri
växande rågax, hvilka afmejas. Odlings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
