Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Jordfästning
]—Jordnatur.
912
jordfästning. Vid en sådan få öfliga
ceremonier med klockringning,
procession, sorgmusik, sång, liktal o. s. v.
brukas efter vederbörandes godtfinnande;
vid mindre högtidlig jordfästning får ej
klockringning äga rum, och vid
jordfästning i stillhet få utom officianten endast
närvara den dödes anhöriga samt de
personer, hvilka äro oumbärliga för den
dödes jordande. Någon som helst
särskild högtidlighet får gifvetvis ej i
dylika fall förekomma.
Jordfäst lik får ej begrafvas
annorstädes än å kyrkogård eller annan för
sådant ändamål invigd plats. För
anläggande af enskild begrafningsplats
erfordras konungens samtycke.
Jordnatur. Med jordnatur förstås en
jordegendom å landet tillagd egenskap,
genom hvilken bestämmes dels arten och
omfånget af innehafvarens rätt till
egendomen, dels ock skatter och besvär, som
för densamma skola utgöras.
Jordnaturen är af tre slag: krono, skatte och
frälse.
Kronohemman äro sådana, där
kronan äger såväl jorden som räntan. Dessa
heinman kunna indelas i tre
hufvudgrupper, nämligen: 1. under stadgad
åborätt till enskilda upplåtna
kronohemman, till hvilka höra i främsta
rummet de allmänna kronohemmanen,
hvilka leda sitt ursprung från äldsta tider
sannt innehafvas under ärftlig
besittningsrätt, vidare stubbe- och
räjselrättshem-man, sämje- och stadgehemman,
krono-bergsmanshemman, kronobyggen,
kro-norusthåll samt kronolotshemman och
gästgifverihemman af krononatur o. s. v.;
2. till visst allmänt ändamål anslagna
kronohemman, såsom boställen, hvilka
kunna brukas af innehafvaren själf eller
genom åbo (boställena äro numera i
allmänhet indragna, så att endast de
ecklesiastika och några få andra boställen
återstå) samt allmänna inrättningars
hemman, t. ex. kyrko-, akademi- och
gymnasiehemman etc., hvilka vanligen
utarrenderas; samt 3. kronans
jordbruksdomäner i inskränkt bemärkelse,
nämligen kungsgårdar, kungsladugårdar,
kronosäterier och indragna boställen,
hvilka samtliga stå under domänstyrelsens
öfverinseende. Angående
besittningsrätten till kronohemman se Åborätt.
Skattehemmanen
(kronoskattehemmanen) leda sitt ursprung från de gamla
odalböndernas egendomar, hvilka blifvit
uppodlade å det ledigvarande landet,
innan kronan ännu tillerkänt sig
äganderätt till jorden. Jorden äges här af
enskild person, men kronan uppbär af
hemmanet ränta, som har egenskap af
skatt. Ägare af skattejord har numera
lika fri förfoganderätt däröfver som
ägare af frälsejord öfver denna. Kronojord
kan öfvergå till skatte på olika sätt,
såsom genom skatteköp, upptagande af
nybyggen i de norra länen o. s. v. Af
dessa sätt är skatteköp det viktigaste.
Sådant köp får äga rum af dels under
stadgad åhorätt upplåtna kronohemman
och dels andra kronohemman, dock med
undantag af kronans jordbruksdomäner,
så framt ej riksdagen beslutar deras
försäljning, alla slags boställen,
domkyrkohemman samt krigsmanshushemman,
kungl, och Hvitfeldska stipendiefondens
hemman och Visingsö skolegodshemman,
angående hvilka tre senare slags
hemman k. m:t dock äger rätt medgifva
skatteförsäljning. Företrädesrätt till
skatteköp har i regeln åbon å
vederbörande hemman och skall den, som
önskar skatteköpa ett kronohemman,
anmäla sig hos k. befallningshafvande
samt i landtränteriet nedsätta den
fastställda skatteköpeskillingen.
Frälsehemmanen hafva uppkommit
därigenom, att kronan efterskänkt å
jorden hvilande skatter och besvär. En form
af frälse, det s. k. adliga frälset, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
