Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Konseljer—Konsistorium.
1008
Konkurs kan äfven afslutas på den
grund, att tillgångar saknas till
gäldande af kostnaderna för boets utredning
och konkurssakens behandling. Sådant
förhållande skall af rättens ombudsman
anmälas för rätten, som då äger
afskrifva konkursen, om ej borgenär eller
gäldenären inom 30 dagar visar att
tillräckliga medel för konkurssakens
fortsättning finnas att tillgå.
Om ackord kommit till stånd, är
gäldenärer betalningsskyldighet inskränkt
till hvad ackordsaftalet bestämmer, i
annat fall medför konkursen ej befrielse
för gäldenärens betalningsskyldighet för
mera af fordringsbeloppen med ränta än
som kunnat nr konkursboet gäldas.
Borgenärerna kunna, med andra ord,
efter konkursen fortfarande göra sina
oguldna fordringar gällande mot
gäldenären.
Då handelsbolag försättes i konkurs,
är det vanligt att de för bolagets skuld
en för alla och alla för en ansvariga
bolagsmännen äfven måste afträda sin
egendom, enär i och med konkursen
bolagets alla skulder genast förfalla till
betalning och kunna omedelbart utsökas
hos hvilken delägare som helst.
Bolagets konkurs medför dess omedelbara
upplösning. Bolaget måste äfven
upplösas, om delägare i detsamma försättes
i konkurs. Undantag härifrån
förekommer endast beträffande
kommanditdelägare i handelsbolag, som ej ansvarar
för bolagets förbindelser med mera än
hvad han i bolaget insatt eller åtagit
sig att insätta.
I aktiebolag ansvarar delägare endast
med beloppet af sin insats. Beträffande
registrerad förening för ekonomisk
verksamhet äro i händelse af föreningens
konkurs endast medlemmar med
personlig ansvarighet betalningsskyldiga,
om föreningens tillgångar ej räcka till
gäldens betalande.
Angående frivillig konkurs efter
afliden person se Urarfvagörelse.
Konseljer kallas de sammanträden
konungen eller regenten håller med sina
rådgifvare för fattande af beslut i
regeringsärenden. Enligt regeringsformen
får konungen icke fatta något beslut i
mål, hvaröfver statsrådet bör höras,
därest icke minst tre af statsråden, utom
vederbörande föredragande, äro tillstädes.
Tre statsrådsledamöter jämte
föredragande kallas liten konselj. Yid
afgörandet af särskildt viktiga ärenden skola
statsrådets samtliga ledamöter, därest de
icke äga laga förfall, vara närvarande,
och i sådana fall kallas konseljen
plenum eller stor konselj.
Konservatorium (se Musikaliska
akademien.)
Konservering (se Inläggning.)
Konsistorium eller domkapitel kallas
den myndighet, som jämte biskopen
utöfvar styrelsen inom ett stift. Biskopen
äger i regel icke ensam beslutanderätt
utan delar denna med konsistoriets
öfriga medlemmar, som i Uppsala och
Lund utgöras af samtliga teologie
professorer, i Göteborg af domprosten, två
af stadens kyrkoherdar och sex
läroverkslektorer, i öfriga stiftsstäder af
domprosten och lektorer eller, där domprost
icke finnes, såsom i Hernösands och Visby
stift, blott lektorer. I Stockholm
utöfvas den kyrkliga styrelsen af Stockholms
stads konsistorium, hvars ledamöter
utgöras af de tretton territorial
församlingarnas kyrkoherdar samt kyrkoherdarna
i Tyska församlingen och Finska
församlingen. Konsistoriets preses är
ärkebiskopen, då han är närvarande;
ordinarie preses är kyrkoherden i
Storkyrkoförsamlingen, som i denna egenskap
bär titeln pastor primarius. Dessutom
finnes i Stockholm ett hofkonsistorium,
hvars preses är öfverhofpredikanten,
medan dess medlemmar utgöras af pasto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
