Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Kronärtskockan kan kvarstå på en
plats ända till 4 år, men måste då
sorgfälligt täckas öfver vintern. Innan
nattfrosterna på hösten komma, uppknpas
jorden kring plantorna, stånden afskäras
ett stycke öfver marken och en
taktegelpanna lägges öfver hvarje planta samt
däröfver en täckning af myrstack, mossa,
Kronärtskockor (violetta).
torf, löf etc., hvilken i mån af behof
förstärkes. Plantorna kunna äfven
upptagas och förvaras i jordhög, väl täckt
bänk eller inlagda i jord i sval, frostfri
källare. Påföljande maj minskas
täckningen efter hand och borttages alldeles
i slutet af månaden, då äfven upptagna
plantor utsättas. På äldre plantor
borttagas de flesta sidoskotten, hvilka kunna
användas till fortplantning. Af olika
arter må påpekas den stora violetta
(röda) engelska och den stora
bretag-niska.
Spenat förekommer i två
hufvudvarie-teter, rundbladig (med runda blad och
frön), hvilken anses mera gifvande, samt
spetsbladig eller taggspenat (med vid
basen pillika blad och taggiga frön).
1’å kalljord sås spenat, så snart snön
gått bort i mars eller april, och sedan
företages en ny sådd hvar fjortonde dag
till midten eller slutet af maj. Under
sommaren lönar det sig vanligen icke
att så spenat, men i början af augusti
kan man så på nvtt, och fortsätta
därmed hvarannan vecka till in i
september. Bästa jordmånen är fet,
sandblandad lerjord eller svartmylla. Fröet bred-
68 — Fröléens Rådgifvare.
1058
sås tunt eller sås i rader på en vanlig
säng. Jordens tillpackning genom
tramp-ning vid sådden befordrar växtligheten.
För att erhålla spenat tidigt sår man
sådan på de första drifbänkarna i
januari, februari eller mars. Bänkarna
luftas väl, och värmegraden i dem bör icke
öfverstiga 10 à 12° C.
Vid fröodling böra plantorna gallras,
så att de komma på ett inbördes afstånd
af omkring 20 cm. Alla hanplantor
borttagas, så snart de blommat ut. Fröet
är moget, då det förlorat sin gröna färg
och stjälken börjar gulna. Stånden
upptagas då och torkas upphängda i
knippen på en luftig plats, hvarefter fröet
afrepas och rengöres. Det bibehåller
grobarheten 3 à 4 år.
Hvitkål eller hvit hufvudkål fordrar
en något sandblandad, mera fuktig än
torr, ej för varmt belägen lerjord, som
hösten förut djupt bearbetats och väl
gödslats. Kalkning af jorden är äfven
att förorda. För att af vanlig svensk
hvitkål få tidig skörd, sås fröet i mars
på sval drifbänk, hvarefter plantorna
skolas ett par gånger samt i maj
utsättas på kalljord tillika med de rötterna
åtföljande små jordklumparna.
Hufvud-sèdden sker i april i lafve, kallbänk
eller på södra sidan om en vägg.
Plantorna böra ha godt utrymme oeh
vattnas sparsamt för att icke få svartrötter.
I slutet af maj eller början af juni, då
nattfrosterna äro förbi, utsättas
plantorna på kalljord; de sättas i förband
i rader med ungefär 60 cm:s afstånd
såväl mellan dessa som mellan plantorna.
Med en 6 cm. tjock planteringspinne
stickes härvid ett hål i jorden, och detta
fylles med gödselvatten, hvarefter
plantan nedsattes ända till hjärtbladen och
vattnas grundligt. När plantorna hunnit
rotfästa sig, upphör ali vattning. Fram
i juli kupas plantorna.
Kålen upphugges i oktober, hvarvid
Köksväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
