Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Köksväxter.
1062
med 9—10 cm:s mellanrum. Under maj
månad utsättas plantorna på kalljord
och skyddas sedan till en början mot
frostnätter med granris, omstjälpta
blomkrukor etc. Hufvudsådden sker i början
af april på kallbänk eller bänk, där förut
tidiga rädisor stått, och plantorna
utsättas på kalljord i början af juni. I maj
företages i regel en tredje sådd på bänk,
efter hvilken plantorna utsättas vid
midsommar, samtidigt med kålrötter.
Dessa plantor äro afsedda att på hösten
upptagas med rot och planteras i källare
för att där fullt utbilda sina hufvuden,
hvarigenom man får tillgång till
blomkål äfven under vintern. Detta lönar
sig dock endast med dem, som redan
börjat sätta hufvuden.
Blomkål fordrar en torr, något
skuggig växtplats samt kraftig, djupt
bearbetad, starkt nygödslad jord. Gödseln
bör vara mycket väl brunnen, enär
växten eljest angripes af den sjukdom, som
kallas klumprötter. Genom att före
gräfningen af landet pålägga ett lager af
kalk förekommes dock denna sjukdom
helt och hållet. Plantorna sättas litet
djupare, än de stått på bänken, och på
ett inbördes afstånd af 60 cm. samt
kupas, när de vuxit upp något mera,
oftast fram i juli. När hufvudena börja
sticka fram, bör man knäcka ett par af
de större bladen och böja dem öfver
hufvudet. Blomkålshufvudena skördas,
så snart de äro fullvuxna, men medan
de ännu äro hvita, och innan de börjat
klyfva sig.
Rödkål, sockertoppskål och rosen- eller
brysselkål odlas på samma sätt som
hvit-kål, dock kunna de två förstnämnda
sorterna planteras något tätare.
Sockertoppskål — äfven kallad spetskål —
odlas förnämligast för tidigt bruk.
Röd-kålshufvudena användas till stufningar
eller sallad under vintern. Äfven
brysselkålens små hufvuden äro förträffliga
till stufningar under vintern. Denna
kålsort är så härdig, att den kan få stå
kvar ute på hösten och skördas under
förvintern i mån af behof.
Fröodling tillgår på samma sätt som
af hvitkål, undantagandes i fråga om
brysselkål, af hvilken man blott
behöfver låta några vackra exemplar
öfvervintra på landet, täckta af granris.
Kruskål eller vinterkål odlas i flera
arter med olika färgade blad (grönkål,
blåkål, brunkål). De vanligaste
sorterna äro de låga, bruna, krusiga (s. k.
blåkål) samt den låga, gröna, krusiga.
Odlas och användes på samma sätt som
hvitkålen men sätter inga hufvuden.
Är mycket härdig och plägar därför få
kvarstå på landet under hösten eller
jordslås öfver vintern samt skördas efter
hand.
Gurkor odlas i allmänhet på varma
gurklister, som ha sitt namn däraf, att
de äro försedda med ett underlag af
varmt strö, bestående af vanligt hästströ,
blandadt med löf, ogräs, sopor, gammal
halm, mossa och dylikt. Denna bädd
bör hafva en bredd af l’/4 meter och
lägges antingen i en graf af
motsvarande bredd om 15—4-5 cm:s djup eller ock,
ifall bottensyra är att befara, direkt på
marken. Bäddens höjd kan variera
mellan 30 och 90 cm., beroende på hur
tidigt den lägges samt af hur pass
värmande ämnen den består; dock skadar
det aldrig att lägga bädden hög. Där
ofvanpå lägges ett lager af fet, lös,
sandblandad jord, ett par och tjugo cm. högt,
i form af en uppåt afsmalnande rabatt,
hvars topp har en bredd af vid pass 30
cm. och är försedd med en fördjupning i
midten för att hålla vattnet kvar. I
midten af denna fördjupning sättes
sedan en rad gurkkärnor med ett
mellanrum af 6—9 cm., ocli när plantorna
uppkommit, gallras dessa, så att de komma
på ett afstånd från hvarandra af 15 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
