Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Köksväxter.
1071
fordra ett varmt och skyddadt läge.
Bönorna kunna sättas på bänk eller
kalljord. Utsättas de direkt på landet, bör
detta ske först sedan nattfrosterna äro
öfver och jorden blifvit varm, vanligen
de sista dagarna i maj. På en omkring
11I1 meter bred säng uppdragas med
snöre 2 längdlinjer, 6 å 9 em från
kanterna. I dessa linjer bildar man medelst
en upp- och nedvänd blomkruka med
vid pass 30 cm diameter ringar, som
liggga på 60 cm afstånd från hvarandra. I
hvarje ring nedsättas l1/2 cm djupt på
lika afstånd och med ögonen vända nedåt
tre bönor (eller bönplantor, i hvilket
fall kupning genast verkställes). När
plantorna börja skjuta upp, kupas
jorden kring hvarje planta, hvarjämte i
midten af hvarje ring med plantor
ned-stickes en ungefär meterlång stör.
Störarna i de båda raderna böjas ihop två
och två, och i klykorna mellan samtliga
störarna lägges en längre stör som
sålunda kommer att löpa längs hela sän
gen. Stundom nedslås äfven störarna,
innan bönorna utläggas. Bönsängen (af
samma bredd) brukar jämväl ibland
delas i 3 rader, i hvilket fall störarna i
de båda yttre raderna böjas ihop med
hvarandra till ett kors, mot hvilket den
mellersta stören ställes lutande; i
korsen läggas därpå sprötor, som
sammanbindas med dessa medelst bast eller
videkvistar. Sängen hålles sedan ren från
ogräs och rankorna uppfästas där så
behöfves. Sättning på bänk åter kan
antingen ske på kallbänk under fönster
omkring den 20 — 24 eller på varmbänk
den 25—29 maj, hvarefter plantorna
utsättas på kalljord den 4—8 juni.
Bland olika sorter må nämnas de
vanliga svärdsbönorna, stora svärds-, stora
svarta samt romerska vaxbönor,
äfvensom rosenbönor, hvilka vanligen odlas
endast som prydnadsväxt. De olika
slagen af störbönor bruka med gemen-
samt namn benämnas turkiska (>turska»)
bönor. Af störbönorna användas
skidorna.
Krypbönor (bruna bönor) fordra lätt,
torr, varm och ej för fet jord med
skyddadt läge. De äro härdigare än
störbönorna och kunna vanligen utsättas på
kalljord redan omkring den 20—28 maj.
På en l1/., meter bred säng uppdragas 4
fåror, 5 à 6 cm djupa, i hvilka bönorna
nedläggas 2 och 2 med ögonen vända
nedåt. De öfvertäckas därpå med ett
tunt jordlager (ll/2—2 cm); resten af
fåran lämnas öppen.
Af krypbönorna användas de mogna
bönorna stufvade.
Med krypbönor äro icke att förväxla
s. k. krypsvärdsbönor, hvilka äro en
lågväxt sort störbönor och af hvilka,
liksom af de sistnämnda, skidorna
användas.
Rödlök odlas bäst på föregående år
väl gödslad lerjord med varmt, men icke
för torrt läge. Fröet bredsås tätt tidigt
på våren eller på hösten; en gammal
regel är, att ett frö bör sås på
hvarannan kvadrattum (1 kvadratverktum = 6
kvadratcm). För att kunna se, hur tätt
fröet faller, brukar man förut fukta och
ingnida det med kalk eller krita. Efter
sådden nedbackas fröet med en kratta,
och jorden tilltrampas, hvarefter landet
jämnas och tillklappas samt öfvertäckes
med ett 21/2 cm. tjockt lager väl
brunnen gödsel. Vid torrt väder får
vattning icke försummas.
När stjälkarna börjat gulna i toppen,
upptages löken och utbredes i det fria
eller i ett luftigt rum, där den får ligga,
tills stjälkarna torkat, hvarefter den
putsas och förvaras. Härvid frånskiljas
de minsta lökarna (s. k. sticklökarna),
hvilka utplanteras följande vår och
redan till midsommar lämna stora lökar,
hvilka dock icke duga att förvara, utan
böra användas under sommaren. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
