Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Köksväxter.
1099
med litet kalfkött. I en kastrull fräsas
smör, mjöl, ett par äggulor, litet muskot,
peppar; redningen spädes med
hönsbuljong, hvarefter köttet ilägges för att
uppkoka. När det kallnat, formas det
till små kroketter i sockertoppsform;
dessa rullas i äggmat och rifvebröd och
kokas i flottyr.
31. Stekt kyckling. Kycklingar stekas
vanligtvis sedan de hafva blifvit
uppskurna, rengjorda, tvättade och torkade
(det lilla hvassa bröstbenet borttages),
och en fyllning af finhackad persilja
och kallt smör blifvit inlagd. De
uppbindas nu och stekas i brynt smör s/’4
eller 1 timme. Då smöret kokar och
man har strött litet salt därpå, lägger
man kycklingarna i pannan. Brösten
måste vändas nedåt. Då de äro något
stekta och gulbruna, vänder man dem
och öfveröser dem med ett par skedar
buljong eller vatten, och då de hafva
stekt ännu en half timme, npptagas de.
Såsen uppvispas med söt grädde och
blandas med litet soja. De serveras
med sallader.
32. Persiljekyckling. Då
kycklingarna äro slaktade, plockade, urtagna och
sköljda, skäras de i fyra eller flere
delar, allt efter som de äro stora till.
Därefter nedläggas de i en väl sluten,
förtent kastrull, hvarftals med smör,
plockad persilja, en nypa sammanblandadt
salt och hvitpeppar samt ett skedblad
rifvebröd. Då allt är nedlagdt, påhälles
V, liter kalf- eller hönsbuljong, eller i
brist däraf vatten, hvarmed
kycklingarna få koka, tills de kännas möra; då
upptagas de, såsen uppvispas öfver
elden med en eller två äggulor och
hälles därefter öfver kycklingarna, som
garneras med i trekant skurna
bröd-skifvor.
33. Stekt tjäder. Tjädern plockas,
urtages, sköljes i friskt vatten och
för-välles i kokande vatten. Bröstbenet
krossas, tjädern nppsättes så, att den
blir fyllig öfver bröstet, späckas
därefter något litet med fläsk och stekes
med ett stort stycke smör i en kastrull
eller stekgryta under lock; den spädes
ofta med söt mjölk, så att den ej
brännes. Då tjädern kännes mör, strör man
därpå en nypa hvetemjöl och litet salt,
öser öfver den med såsen och låter den
färdigstekas. Den anrättas antingen
hel eller skuren, och såsen serveras i
såsskål.
34. Stekt hjärpe. Hjärparna plockas,
urtagas, tvättas och uppsättas, så att
brösten se fylliga ut, samt späckas fint
med fläsk, hvarefter de läggas bredvid
hvarandra med brösten uppåtvända i en
flat kastrull med ett stycke smör och
stekas på sakta eld tills de blifva
gulbruna på ryggen, men få ej brännas
Därefter spädes med buljong, hvarmed
de få koka Va timme, hvarefter de
upptagas. Såsen spädes med några skedar
söt grädde och vispas, tills den blir
sim-mig, därefter iläggas hjärparna att hålla
sig varma, tills de skola serveras, då
såsen hälles i särskild skål.
35. Kall hjärpe med gelé. Stekta,
kalla hjärpar skäras i vackra skifvor och
uppläggas på ett fat. Tunna skifvor af
klart gelé bredas däröfver, hvarefter de
garneras med rödbetor, inlagd lök, oliver
och hårdkokta ägg.
36. Stekta rapphöns. Fåglarna
plockas, svedas, sköljas och torkas väl.
Kräfvan och gallan urtagas. Man böjer
hufvudet under vingarna och tunna
fläsk-skifvor bredas öfver bröstet. De stekas
i kastrull med lock och anrättas med
en rostad hrödskifva under hvarje fågel.
Såsen uppvispas med grädde.
37. Stekta beckasiner. Dessa fåglar,
som äro mycket feta, plockas och
svedas väl, men urtagas ej; endast kräfvan
och tårna borttagas; vingarna sättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
