Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1307
Mässling.
1308
I nyare tid har man försökt en
indelning grundad på hufvudsakligen
hårets beskaffenhet och färg samt ögats
färg och kommit till ett antal af 29
raser, fördelade på sex större och flera
uriderafdelningar.
Mässling är en af våra vanligaste
infektionssjukdomar. Anledningen till
att den mest angriper barn och blott
sällan fullvuxna beror dels därpå, att
mottagligheten för sjukdomen är
ovanligt stor, så att blott få människor
undgå den under barnaåren, och dels på,
att mässling, liksom åtskilliga andra
infektionssjukdomar, när man en gång
haft den skapar en särskild
omottaglighet för vidare smitta, hvarför det hör
till sällsyntheterna att någon angripes
af mässling två gånger. Sjukdomen går
nästan ständigt i större samhällen och
uppträder å glesare bsfolkade trakter
tid efter annan såsom epidemi samt
orsakas sannolikt af en bakterie, som med
den inandade luften inkommer i
kroppen. I de flesta fall är mässlingen för
öfrigt en ganska ofarlig sjukdom,
mången gång till och med knappast förenad
med några särskildt framträdande
obehag, men kan å andra sidan stundom
antaga ett mera elakartadt förlopp, då
äfven större benägenhet finnes för
allvarsamma följdsjukdomar.
Sjukdomen brukar börja med att
patienten är olustig och nedstämd, får
klen matlust samt snufva och en
vanligen karaktäristiskt torr, kort, liksom
»skällande» hosta. Ögonen bli röda och
rinnande samt skygga för ljuset. När
3—4 dagar gått under dessa förehud,
inställer sig det för sjukdomen
karaktäristiska hudutslaget. Detta börjar
nästan alltid i ansiktet, på kinderna, i
pannan och omkring munnen samt
skiljer sig från utslaget i skarlakansfeber
däri att detta senare lämnar panna och
haka påfallande bleka. Vid hudutslagets
uppträdande når sjukdomen sin
höjdpunkt, i regeln åtföljd af stark feber.
Utslaget beledsagas af en lätt svettning.
Det visar sig, som sagdt, först i
ansiktet, därefter å hals och bröst samt
sprider sig inom ett par dagar öfver hela
kroppen. Det består af i början
högröda, sedermera brunaktiga fläckar af
olika storlek och form och lätt
upphöjda öfver den omgifvande friska huden.
I och med att utslaget blifvit fullt
utveckladt inträder en hastig förbättring,
samtidigt med att utslaget småningom
börjar blekna. Dess sista försvinnande
åtföljes vanligen af en ringa affjällning
af huden i små fjäll.
Det första man har att iakttaga, då
man har skäl misstänka en annalkande
mässling, är att lägga barnet till sängs.
Till skydd för de ömtåliga ögonen böra
sjukrummets fönster förses med lätta
förhängen och sängen placeras så, att
det direkta dagsljuset ej träffar
patientens ögon. Att alldeles förmörka
sjukrummet är ej blott onödigt, utan äfven
skadligt. Ett par gånger dagligen böra
den sjukes ögon tvättas med rent, ljumt
vatten, som nyss förut uppkokats.
Särskildt är detta välgörande om
morgnarna, då ögonlocken ofta äro alldeles
hop-klibbade. Likaledes bör man då oeh då
rengöra munhåla och näsa med kokt
vatten, tillsatt med öfvermangansyradt
kali till svag rosafärg. Sjukrummet bör
ej hållas för kallt; omkring 20 grader
är lämplig temperatur. Man bör se till
att den sjuke är väl omsvept, dock ej
så inlindad och öfvertäckt, att han måste
ligga i oupphörlig svettning. Den sjuke
bör ej få stiga upp förrän affjällningen
är fullbordad oeh bör efteråt aktas och
observeras särskildt under ett par, tre
veckor, enär stundom allvarsamma
följdsjukdomar kunna inställa sig, sedan
sjukdomen skenbart blifvit fullständigt
häfd. Den bästa dieten är tunna, fett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
