Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Neurasteni.
1324
jäktande tidehvarf, som ställer stora
anspråk på individernas kropps- och
själskrafter. Mest äro de s. k. högre
klasserna angripna af detta lidande, som för
de därmed behäftade mången gång kan
blifva så outhärdligt, att lifvet slutligen
blir en börda.
Symtomen äro ytterst växlande. Ofta
känner den sjuke smärtor än här, än där,
men i regel äro dessa smärtor mera
inbillade än verkliga. Han blir lätt trött,
känner sig tom i hufvudet, ofta fullkomligt
frånvarande, öfverfalles af domningar,
ryckningar och krypningar i lemmarna,
egendomliga lukt- och
smakförnimmelser o. s. v. Abnorma föreställningar äro
ytterst vanliga, sjuklig retlighet,
omotiverade vredesutbrott, fixa idéer af
hvarjehanda slag, såsom fruktan för döden
eller någon viss sjukdom. Ibland
uppträda dessa tvångsföreställningar i form
af en oöfvervinnelig fruktan att gå
öfver en öppen plats (agorafobi eller
torgskräck) eller för eldfara eller för att
glömma något. Den sjuke har
benägenhet att öfverdrifva sina sorger och
bekymmer, inbillar sig lätt vara förföljd
eller misskänd o. s. v. Neurastenien har
i detta afseende många likheter med
både hysterien och hypokondrien, och ibland
kan gränsen mellan dessa tillstånd vara
mycket svår att uppdraga.
Neurastenikern sofver i allmänhet
dåligt och ligger ofta blott i en
halfslum-mer samt har plågsamma drömmar.
Ibland kan dock neurastenien vara
förenad med en viss sömnsjuka.
Sömnlösheten, som är den nervöses plågoris,
föranleder honom, gärna att anlita alla
möjliga sömnmedel, som i längden blott
förvärra saken.
I ett ganska stort antal fall kännas
symtomen hufvudsakligen i magen. Den
s. k. nervösa magkatarren är t. ex. en
neurastenisk åkomma, som är mycket
besvärlig och äfven plågsam. Den sjuke
klagar öfver dålig smak i munnen,
illamående, nyckfull aptit, uppstötningar,
magsyra, kväljningar och magknip etc.,
i synnerhet efter måltiderna. En annan
form är den sexuella neurastenien, som
yttrar sig i en mångfald symtom från
köns- och urinapparaten.
Neurastenien är i regel ett kroniskt
lidande, oftast med perioder af
förbättringar och försämringar. Fullt återvinnande
af hälsan är ganska sällsynt, men
ändamålsenlig behandling kan alltid medföra
afsevärd förbättring. Behandlingen måste
rätta sig efter fallets beskaffenhet och
individuella olikheter, och då sjukdomen i sig
själf är särdeles komplicerad och växlande,
säger det sig själft att endast en läkare,
som är bevandrad på området, kan med
utsikt till framgång behandla densamma.
För ali slags humbugsmedicin, som
neu-rasteniens offer gärna tillgripa, måste på
det eftertryckligaste varnas, särskildt
som många af dessa medel innehålla
ämnen, t. ex. alkohol, som äro rena
nervgift och endast förvärra tillståndet.
En del i handeln förekommande
näringspreparat ha i många fall visat sig
kunna medföra förbättring, men ha det
felet att i allmänhet vara orimligt dyra.
Bättre verkar emellertid en systematiskt
genomförd kur efter läkares anvisning.
I somliga fall är kroppslig och andlig
hvila lämpligast, i andra fall är
planmässigt arbete hvad den sjuke behöfver.
En gödkur brukar ofta medföra goda
resultat, i synnerhet då det är fråga om
magra, blodfattiga individer. Den sjuke
skall därvid läggas till sängs, afhålla
sig från alla ansträngningar och helst
alldeles isoleras. Måltiderna skola ej
vara rikliga, men täta. Viktökningen
bör under kuren uppgå till i medeltal
ett kg i veckan.
Ombyte af vistelseort utöfvar i
allmänhet ett gynnsamt inflytande liksom
friluftslif öfver hufvud taget. Bad, tvätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
