Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Neurit—Njursjukdomar.
1326
kunna utöfva god verkan, liksom äfven
öfvervintring i varmt och torrt klimat.
Njursvulster kunna vara af olika slag.
Någon gång hero de på kräfta, i andra
fall är det fråga om en elakartad svulst,
s. k. sarkom. Njursvulster förekomma
påfallande ofta under de första
lefnadsåren och utveckla sig vanligen mycket
smygande. I somliga fall kännetecknas
de af döfva smärtor i njurtrakten,
hvarjämte hlod brukar förekomma i urinen.
Den sjuke afmagrar småningom och dör
slutligen till följd af utmärgling. Enda
utsikten till räddning ligger i den sjuka
njurens borttagande på operativ väg,
under förutsättning att den andra
njuren är frisk.
Varbildningar i njuren eller i dess
omgifning uppstå genom inträngande
af varbakterier antingen från någon
varhärd i grannskapet eller genom
urinvägarna. Dylik varbildning är alltid en
allvarsam sak och behandlas bäst på
kirurgisk väg.
Njursten är en åkomma, som är
vanligast i en ålder öfver 30 år och som
förekommer vida oftare hos män än hos
kvinnor. Stundom torde den bero på
ärftlig disposition. Stenbildningen
uppstår till följd af att vissa salter i
urinen på grund af någon abnorm
egenskap hos denna, exempelvis alkalisk i
stället för sur reaktion, utfällas och
afsätta sig kring en kärna af något
slag, en liten blodklump, en epitelcell
e. d. Stenarna kunna variera högst
betydligt i storlek från fint grus till
riktiga nötter.
Det viktigaste symtomet på njursten
är njurstenskoliken, som framkallas
genom inklämning af en sten i
urinvägarna. Ibland förebådas kolikanfallet
af lindrigare smärtor i korsryggen, ibland
åter kommer det alldeles plötsligt med
häftiga smärtor i ländtrakten eller sidan
af buken, stundom äfven utstrålande
nedåt könsorganen eller låren eller, uppåt
bröstet och armarna. Smärtorna, som
kunna vara så starka att den sjuke
faller i vanmakt, åtföljas ofta af häftiga
urinträngningar, kväljningar och
kräkningar, ibland äfven frossbrytningar och
lindrig feber. Urinen innehåller ej
sällan blod, sand eller grus.
Kolikanfallet brukar gå öfver på några
få timmar, ibland förr, men kan ej
sällan sträcka sig öfver en hel dag eller
mer, hvarunder smärtorna återkomma
skoftals. När anfallet är öfver,
uttömmes en riklig, ej sällan grumlig,
blod-eller grusblandad urin, stundom till och
med innehållande stenar. Patienten
brukar efteråt känna sig må
fullständigt väl, och det kan gå månader, ja år,
innan något nytt anfall kommer. Men
stundom återkomma anfallen tätt på
hvarandra.
Vid njurstenskolik utöfvar värme ofta
en smärtstillande verkan. Varma bad,
våtvarma omslag, grötar o. d. användas
för detta ändamål. Vid starkare
smärtor brukar läkaren gifva morfin.
Mången gång kan en person gå länge
med njursten utan att ha aning om rätta
arten af sitt lidande. Kolikanfallen
kunna till och med förväxlas med andra
slag af kolik. Om emellertid njursten
blifvit konstaterad, för hvilket ändamål
man så snart anledning till misstanke
gifves bör underkasta sig
läkareundersökning, gäller det att genom
ändamålsenligt lefnadssätt söka förebygga
sten-bildningen. Dieten bör vara densamma,
som användes för giktpatienter: måttlig
blandad kost, rikligt med grönsaker och
frukt, total afhållsamhet från alla
sprit-haltiga drycker, regelbunden
kroppsrörelse, täta varma bad o. s. v. I vissa
fall göra mineralvatten, såsom hilmer,
vichy och karlsbad, samt bikarbonat och
bränd magnesia (1 tesked 3 gånger
dagligen) god tjänst såsom förebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
