Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1443
Postverket-
s—Potatis.
1444
tens postanstalt, där blanketter härför
tillhandahållas. Afgiften för en dylik
öfverflyttning är 25 öre för tidning,
som utgifves högst en gång i veckan,
och 50 öre för tidning, som utgifves
oftare.
Postverket. Styrelsen öfver det
svenska postverket utöfvas af
generalpoststyrelsen, som åligger tillse att
verket uppehälles i ett med god ordning
och tidens fordringar öfverensstämmande
skick och för detta ändamål efter
omständigheterna antingen omedelbart
vidtaga eller hos k. m:t föreslå de
åtgärder, som kunna finnas erforderliga. I
spetsen för styrelsen står såsom chef
för postverket generalpostdirektören.
Styrelsens öfriga ledamöter utgöras af fem
byråchefer, hvilka tillika äro chefer för
hvar sin byrå, nämligen kanslibyrån,
trafikbyrån, kameralbyrån, utrikes- och
författningsbyrån samt revisionsbyrån.
Riket är i postalt hänseende indeladt
i 7 distrikt, nämligen Stockholms och
Malmö postdistrikt samt södra, västra,
östra, mellersta och norra distrikten.
Hvarje distrikt förestås af en
postdirektör, som till biträde har
öfverkontrollörer, kontrollörer och postexpeditörer.
Södra distriktets stationsort är Malmö,
västra distriktets Göteborg, östra
distriktets Linköping, mellersta distriktets
Stockholm och norra distriktets
Sundsvall.
Postanstalterna äro dels fasta, dels
am-bulanta. De fasta postanstalterna utgöras
af postkontor (fullständiga postanstalter)
och poststationer (med begränsad
befogenhet i fråga om postförsändelsers
behandling). Postkontoren, som förestås
af postmästare, äro indelade i fyra
klasser och poststationerna i tre klasser. De
ambulanta postanstalterna bestå af
post-kupéexpeditioner och postiljonskupéer å
bantåg samt sjöpostexpeditioner och
ång-båtspostexpeditioner å fartyg.
Potatis är vår viktigaste rotfrukt och
odlas i en mångfald sorter öfver bela
landet. Till matpotatis äro de små eller
medelstora, fasta sorterna bäst; de större
och lösare lämpa sig företrädesvis till
utfodring för boskapen, till
brännvinsbränning etc. Tidiga sorter, s. k.
brådpotatis, odlas hufvudsakligast till
förtä-ring under försommaren, ej till
förvaring öfver vintern; de lämna ock mindre
afkastning.
Bästa jordmånen för potatis är
sandjord eller sandblandad lättlera, och den
odlas lämpligast efter något sädesslag,
för hvilket gödslats, eller efter klöfver
eller upplöjd gräsvall. Jorden bör vara
väl afdikad samt omsorgsfullt rensas
från ogräs. Till gödning lämpa sig bäst
kompostgödsel och i allmänhet
vegetabiliska gödningsämnen. Till sättning är
bäst att använda hela, medelstora
potatisar, som utsättas radvis med ettafstånd af
25 à 35 cm mellan hvarje potatis samt
till ett djup af 10 à 12 cm. Ofta
användes dock till utsäde sönderskuren
potatis; i sådan händelse bör hvarje bit
hafva 2 à 3 groddögon samt
sönderskär-ningen ske i så god tid, att före
sättningen en hinna bildar sig öfver såren.
Att, som stundom sker, till utsäde
använda endast utskurna groddögon, är
den minst lämpliga metoden, emedan
vid ogynnsam väderlek hela skörden kan
riskeras. Efter skörden hålles jorden
genom harfning och rensning lucker och
fri från ogräs, hvarjämte
potatisplantorna kupas, första gången när de äro 15
à 20 cm höga samt en andra gång
ungefär 14 dagar därefter. Ett sätt att
få större skörd är att aftaga
blommorna, när de slå ut; härigenom blir dock
potatisen mera mottaglig för sjukdomar.
Affalla blommorna utan att sätta frö, är
detta ett tecken till, att potatissorten är
dålig.
Potatisskörden verkställes, när blasten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
