Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1449
Potatis—Preklusion.
1450
2) Potatisbrand förorsakas af en svamp
oeh yttrar sig däri, att potatisblasten
svartnar oeh vissnar bort. Sjukdomen
föregår ofta torr- oeh blötrötan, hvarför
man vanligen, ehuru med orätt, ansett
dem vara en oeh samma åkomma.
Branden uppträder först som små svarta
fläckar på bladen; sjukdomen sprider sig
sedan med stor hastighet, så att fältet
inom mycket kort tid, ofta på ett enda
dygn, står förhärjadt med svartbruna,
förtorkade blad. När blasten vissnar,
stanna rotknölarna i växten, hvilket kan
medföra så mycket större skada, som
härjningarna vanligen inträffa under
början af blomningen. För att förekomma
sjukdomen iakttages detsamma som vid
torr- och blötröta hos potatisen samt vid
rost hos sädesslagen (se Hvete). Såsom
medel mot sjukdomen har man användt
svafling, d. v. s. svafvelblomma eller
finstött svafvel, som med en pust
sprides öfver växterna; vidare tillrådes att
genast, så snart fläckar börja visa sig,
afslå den angripna blasten. Brunfläckig
potatisblast behöfver emellertid icke
alltid förorsakas af brand; fläckarna kunna
äfven vara orsakade af bladlöss, hvilka
vanligen icke göra potatisen någon större
skada. Dessa båda sjukdomar skiljas
dock lätt åt. Medan brandfläckarna
samtidigt visa sig både på bladens öfre
och undre sida, äro mörka, infallna, torra
och liksom förbrända samt snart
efterföljas af fullständigt förvissnande,
uppträda däremot bladlössens härjningar
först på undre sidan af bladet såsom
gula fläckar samt sprida sig endast så
småningom till öfre sidan, först såsom
brunröda och till sist såsom smutsigt
gråbruna fläckar. Samtidigt alstras
af bladlössen s. k. honungsdagg på
blasten.
3) Skorf är ett brunaktigt eller svart
utslag på potatisknölarna i form af runda
fläckar eller oregelbundna sprickor, som
går mer eller mindre djupt in i köttet.
I vanliga fall åstadkommer skorfven icke
någon större skada, ehuru potatisen
däraf försämras; i svårare fall kan den
dock förorsaka röta i potatisen.
Sjukdomen förorsakas af en svamp, som
utbildas på järnhaltig eller starkt gödslad
jord, särskildt om denna är vattensjuk.
Märgel och slamjord, som icke
tillräckligt länge fått ligga utsatta för luftens
inverkan, åstadkomma ofta skorf på
potatisen. Sjukdomen uppträder äfven
ofta, när djupplöjning af potatisjorden
sker på våren i stället för föregående
höst.
4) Krussjukan, bestående däri, att
blasten krymper och hopskrynklas, har
förut åstadkommit svåra härjningar, men
är numera mycket ovanlig. Förorsakas
af svagt och illa vinterförvaradt utsäde.
5) Insekter och insektslarver, såsom
bladlöss, ollonborrelarver m. fl., angripa
visserligen potatisen, men förorsaka den
icke någon större skada.
Preklusion. Med preklusion af en
fordran menas förlust af densamma i
följd af underlåtenhet att, på anmaning
af domstol, göra fordringen gällande
inom viss af domstolen härför utsatt
tid. Om exempelvis domstol utfärdat
stämning å en persons eller firmas
okända borgenärer att inom viss tid anmäla
sina fordringar inför domstolen, s. k.
årsstämning, och borgenär uraktlåtit att
inom den af domstolen utsatta tiden
göra sin fordran gällande, blir följden
att borgenären ej kan lagligen utsöka
fordringen, så framt han ej kan bevisa
att gäldenären före den i årsstämningen
utsatta tiden haft kännedom om honom
som borgenär. Borgenär, hvilkens fordran
prekludeiats, äger dock fortfarande
betalningsrätt för densamma ur fast
egendom, som är för fordringen intecknad,
och ur lös egendom, som borgenären
innehar såsom pant för fordringen, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
