Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1455
Proportionella val.
1456
stadgadt antal representanter är nödigt,
genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordningen mellan gruppens
kandidater, d. t. s. den ordning, i
hvilken de skola besätta de platser, som
tillfalla gruppen. Härvid komma i
betraktande endast de namn å valsedlarna,
hvilka afse själfva representantvalet
(ej ersättarenamn). Vid sammanräkning
inom partigrupp användes i första hand
den s. k. rangordningsregeln, hvilken
bygger på en af valmännen själfva
gifven anvisning om kandidaternas
ordningsföljd. Valmannen har nämligen
att öfverst å sin valsedel skrifva dens
namn, som han helst vill se väld,
därnäst dens namn, som han i tur därefter
önskar till representant o. s. v.
Upptaga mer än hälften af hela antalet
valsedlar inom en partigrupp (detta antal
utgör gruppens hela rösttal) samma
första namn, blir detta namn det första
i ordningen; upptaga valsedlar, som ha
samma första namn och utgöra mer än
2/3 af gruppens rösttal, äfven samma
andra namn, blir detta namn det andra
i ordningen; upptaga valsedlar, som ha
samma första och samma andra namn
och utgöra mer än s/4 af gruppens
rösttal, äfven samma tredje namn, blir detta
det tredje i ordningen o. s. v. Vid
landstingsmanna- och stadsfullmäktigval, för
hvilka graderad röstskala gäller, bygges
rangordningen kandidaterna emellan på
röstvärdet, ej på valsedlarnas antal.
För att sammanräkningarna inom en
partigrupp skola kunna ske uteslutande
med hjälp af rangordningsregeln,
kräfves emellertid att samtliga gruppens
valmän rösta med alldeles likalydande
valsedlar. Är detta ej fallet, kommer
man förr eller senare till den gräns, där
rangordningsregeln ej längre kan
tillämpas och då fortsättes sammanräkningen
enligt reduktionsregeln. Denna regel
grundar sig på en progressiv nedsätt-
90 — Frölèen» Rådgifvare.
ning af röstvärdet för valsedlar, som
redan medräknats. Det namn, som fått
högsta rösttalet, blir det första i
ordningen. Vid hvarje följande
sammanräkning gäller valsedel som hel röst
(eller med bela sitt röstvärde), där icke
något af de namn å sedeln, hvilka afse
själfva representantvalet, erhållit rum i
ordningen. Annan valsedel gäller som
half röst (eller med hälften af sitt
röstvärde), där ett af dess namn erhållit
rum i ordningen, och såsom tredjedels
röst, där två af dess namn uppförts i
ordningen, såsom fjärdedels röst, där tre
af dess namn redan blifvit uppförda
o. s. v. För hvarje gång kommer det
namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet. Den fria gruppens
valsedlar sammanräknas alltid efter
reduktionsregeln.
Användningen af de båda reglerna
kan förtydligas genom följande exempel.
Inom en och samma partigrupp
användas två olika valsedlar, den ena
upptagande namnen A, B och C, den andra
namnen D, E och F. Vid valet
afgif-vas 870 röster på den förra listan och
430 på den senare. Antaget att
gruppen får tillsätta 3 representanter,
tillgår bestämmandet af ordningen
kandidaterna emellan sålunda. Då A står
främst på den första valsedeln och alltså
erhållit 870 röster, således mer än
hälften af gruppens hela rösttal, 650, är han
väld enligt rangordningsregeln. Då dessa
870 röster äfven utgöra mer än 3/s af
gruppens rösttal (866), blir äfven B väld
enligt rangordningsregeln. Den tredje
kandidaten å denna lista, C, skulle
däremot behöfva ett rösttal af 975 för att
blifva väld efter rangordningsregeln,
men då han ej uppnått detta, måste
den tredje platsen besättas enligt
reduktionsregeln. Som A och B redan äro
valda reduceras den första listans rösttal
till en tredjedel, d. v. s. 290. Den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
