Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1485
Riksdagen.
1486 1
riksbanken och riksgäldskontoret. I
vissa fall äger riksdagen därjämte rätt
att enligt grundlagens stadganden ordna
riksstyrelsen (se Regering.)
Lagstiftningsmakten utöfvas i
allmänhet af konungen och riksdagen
gemensamt. Undantagen utgöras af den
ekonomiska lagstiftningen (ekonomiska och
administrativa förordningar), som
tillkommer konungen ensam, samt vissa
instruktioner och reglementariska
föreskrifter jämte skattelagar, om hvilka
riksdagen ensam äger besluta. I fråga
om stiftande, upphäfvande eller ändring
af grundlagarna fordras konungens och
två lagtima riksdagars beslut; öfriga
lagstiftningsärenden kunna afgöras
omedelbart, dock fordras i vissa fall att
lagrådets yttrande skall inhämtas. I
kyrkolagsfrågor fordras samtycke af
kyrkomöte för att af konung och riksdag
fattadt beslut skall blifva gällande lag.
Riksdagens uteslutande
beskattningsmakt är begränsad till bevillningar, d.
v. s. sådana extraordinarie
statsinkomster som riksdagen för en
statsregleringsperiod åtager sig (se Bevillning).
Däremot har riksdagen ingen dylik
beskattningsrätt i fråga om de ordinarie
statsinkomsterna, som grunda sig på
skattelagar, af hvilka några stiftas af konung
och riksdag gemensamt, medan andra
utfärdas af konungen på grund af hans
ekonomiska lagstiftningsmakt.
Riksdagen bestämmer öfver statens
utgifter. För hvarje lagtima riksdag
skall konungen vid dess öppnande
framlägga en beräkning öfver statens
inkomster oeh utgifter under det påföljande
Snansåret. Denna statsregleringsplan —
statsverkspropositionen, äfven kallad
budgeten — skall jämväl innefatta
förslag att genom bevillningar fylla hvad
staten kan utöfver de ordinarie
inkomsterna erfordra. De summor riksdagen
beviljar till bestridande af statens ut-
gifter kallas statsanslag. Dessa
äro af två hufvudslag: ordinarie anslag
(som åter kunna vara fasta anslag,
förslagsanslag, reservationsanslag, anslag för
extra utgifter eller tilläggsanslag) samt
extraordinarie anslag, hvarmed menas
anslag till bestridande af tillfälliga
utgifter. I såväl
statsregleringspropositio-nen som i den på grund af denna af
riksdagen beslutade inkomst- och
utgiftsstaten — riksstaten — äro utgifterna efter
ändamålets art sammanförda under olika
rubriker, kallade hufvudtitlar (se d. o.).
Riksdagens kontrollerande myndighet
utöfvas på flera sätt. Kontrollen öfver
regeringen i dess helhet sker genom
konstitutionsutskottet, som granskar i
statsrådet förda protokoll och har att för
riksdagen anmäla, huruvida denna
granskning gifvit anledning till anmärkningar.
Genom statsrevisorerna, som mellan
riksdagarna granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, kontrolleras
finansförvaltningen. Genom sin
justitieombudsman utöfvar riksdagen slutligen
kontroll öfver statsförvaltningen och
lagskipningen.
Riksdagen består af två kamrar, första
kammaren och andra kammaren, hvilka
i allo äga lika befogenhet. Däremot är
kamrarnas ledamotsantal olika, i det att
första kammarens ledamotsantal är
bestämdt till 150, andra kammarens till
230.
Lagtima riksdag skall utan särskild
kallelse sammanträda hvarje år den 15
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter och skall vara samlad i
4 månader, så framt ej riksdagen
dessförinnan själf begär att åtskiljas eller
konungen förordnar om nyval till
endera eller bägge kamrarna. I senare
fallet skall riksdagen, hvilken anses som
en fortsättning af lagtima riksdagen, af
konungen sammankallas inom 3 måna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
