Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1492
Revers—Riksdagen.
1484
år samt att den valde förut såsom
riksdagsman bevistat 3 lagtima riksdagar.
Afsägelse under pågående riksdag
pröfvas af kammaren, i annat fall af
konungens befallningshafvande.
Andra kammarens ledamöter åtnjuta
samma arvode och
resekostnadsersättning som första kammarens ledamöter.
Angående sättet för val af riksdagens
ledamöter, besvär öfver val o. d.
hänvisas till rubriken Val.
Innan riksdag sammanträder skola
nyvalda ledamöter ingifva sina fullmakter
till justitiedepartementet för granskning,
hvilken afser fullmakternas formella
giltighet. Vid riksdagens första
sammanträde meddelar justitieministern eller
hans ställföreträdare resultatet af
fullmaktsgranskningen, hvarjämte konungen
låter (vanligen genom statsministern)
för hvardera kammaren tillkännagifva,
hvilken bland dess ledamöter konungen
förordnat till talman och hvilken till
vice talman. Intill dess talmän blifvit
utsedda ledas förhandlingarna af
kamrarnas ålderspresidenter, d. v. s. den
närvarande ledamot, som bevistat de
flesta riksdagarna eller, om två eller
flera bevistat lika många, den till
lefnadsåren äldste bland dessa.
Riksdagens högtidliga öppnande skall
ske sist andra söckendagen efter dess
början. Efter hållen gudstjänst samlas
kamrarnas ledamöter å rikssalen,
hvarvid konungen eller ett statsråd uppläser
trontalet, hvarjämte vid lagtima riksdag
äfven uppläses en berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdag sig tilldragit. Vid samma
tillfälle öfverlämnas
statsverkspropositionen till kamrarnas talmän, som
slutligen i kamrarnas namn framföra till
konungen dessas undersåtliga vördnad.
Riksdag afslutas under iakttagande af
liknande former och med uppläsande af
riksdagsbeslutet, utgörande en samman-
fattning af hvad riksdagen under sin
sammanvaro beslutit, vidtagit och
beviljat.
För ärendenas beredning tillsätter
riksdagen eller kamrarna hvar för sig
utskott. Dessa äro af följande slag:
1) Ständiga utskott. Dessa skola till
ett antal af 6 tillsättas å hvarje lagtima
riksdag inom 6 dagar efter dess
öppnande. Till dessa utskott väljer
hvardera kammaren inom sig lika många
ledamöter. Antalet suppleanter i
utskotten äger hvarje kammare själf bestämma,
hvaremot båda kamrarnas
sammanstämmande beslut fordras för att öka
antalet ordinarie utskottsledamöter, när
utskott anmäler behof af dylik
förstärkning. De ständiga utskotten äro
följande:
a) Konstitutionsutskottet (20
ledamöter), som har att behandla frågor
rörande rikets grundlagar samt lagar och
författningar angående riksdagsmannaval,
statsrådens ansvarighet, allmänt
kyrkomöte, kommunallagar o. s. v., hvarjämte
utskottet granskar statsrådsprotokollen
och vidtager eller öfverlämnar åt
riksdagen att vidtaga de åtgärder, hvartill
denna granskning kan föranleda.
Utskottet tillkommer jämväl att besluta,
då olika meningar uppstått mellan
kamrarna, till hvilket utskott en fråga bör
hänvisas, äfvensom att skilja mellan
kammare och talman, då den senare
vägrar proposition.
b) Statsutskottet (24 ledamöter) har
att, utom i fråga om jordbruksärenden
eller pensions- och indragningsstaterna,
granska, utreda och uppgifva
statsverkets tillstånd och förvaltning samt
föreslå hvad till fyllande af dess behof
erfordras. Utskottet åligger äfven tillse,
att af riksdagen beviljade anslag ej
blifvit öfverskridna eller oriktigt använda.
c) Bevillningsutskottet (20 ledamöter)
har att bereda alla dit hänvisade frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
