Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1569
Skabb—Skadeinsekter.
1582
I början af juni uppkomma fjärilarna
ur jorden och flyga då omkring på de
fält, som burit ärter föregående året,
men uppsöka sedan de nya ärtåkrarna
för att lägga ägg i ärtblommorna.
Larverna finnas sedan i ärtbaljorna, där de
urbålka och förstöra ärterna (fig. 2).
Vid mognadstiden krypa de ut, nedgå i
jorden och inspinna sig där i hylsor, i
hvilka de förvandlas till puppor, som
följande vår lämna fjärilar.
Det enda utrotningsmedel, som kan
tillrådas, är skumplöjning på hösten för
att få larverna upp till jordytan samt
djupplöjning i slutet af maj eller
början af juni, innan fjärilarna blifvit
utkläckta.
Ärtsmygen (ärtbaggen) är en 4,4 mm
lång svart skalbagge (fig. 1) med
hvit-gråa fläckar samt pannsprötena vid
basen, framfötterna och skenbenen samt
mellersta skenbenen i spetsen rödgula,
sista bakkroppringens öfversida med två
runda, svarta fläckar. Larven (fig. 2)
är köttig och hvitgul och lefver af
ärter, hvilkas kärna den förstör. Insekten
utkryper färdigbildad om våren genom
ett rundt hål på ärtans skal (fig. 3).
Om ärterna under en minut doppas i
kokhett vatten eller för en stund läggas
i vatten af 50°, dö de i dem befintliga
djuren, utan att groningskraften
förstöres. Om en brinnande lampa ställes
ofvanpå i ett kärl med ärter och ett lock
pålägges, samla sig larverna ofvanpå
ärterna och kunna då borttagas.
Randiga ärtvifveln (fig. 1) är 4 mm
lång samt lergrå med tre ljusare linjer
på ryggen och flera sådana på
skalvingarna. Larven saknar fötter, är tjock
och köttig, hvit med brunt hufvud med
starka käkar. Puppan liknar vifveln,
men har lemmarna lagda bakåt intill
kroppen.
1 "
Viflarna lämna sitt vinterkvarter tidigt
om våren och angripa de späda
plantorna af ärter, bönor, klöfver m. m. Då
man oroar dem, t. ex. genom att närma
sig dem, släppa de sig hastigt ned till
marken, hvilkens färg så fullständigt
öfverensstämmer med deras, att man ej
kan upptäcka dem, förrän de åter börja
röra sig. De i kanterna söndersargade
bladen (fig. 2) förråda dock deras närvaro.
Äggen läggas vid rötterna af ärtväxter,
hvilka sedan söndergnagas af larverna.
När de blifvit fullvuxna, bereda de åt
sig hålor, vid pass 6 cm under
jordytan, och förvandlas här till puppor.
De fullbildade viflarna utkomma i midten
af juli.
Ärtvifveln är icke svår att utrota,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
