Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1617
Skogsstaten—Skogsvårdsstyrelser.
1618
som möjligt närma sig trakthuggning,
att hyggesplatserna komma att fortgå i
en efter skogens beskaffenhet oeh ålder
lämpad ordningsföljd å en
sammanhängande yta. Likaså böra hyggesplatserna
göras så stora, att tillräcklig återväxt i
dem kan uppkomma. Som allmän regel
härvidlag kan uppställas, att
hygges-platserna i granskog, där marken är af
medelmåttig bördighet, ej böra göras
mindre, än att deras genomskärning blir
lika med den kringstående skogens höjd
och i tallskog en half gång längre. De
böra bilda så regelbundna figurer som
möjligt och begränsas af så räta linjer
som möjligt. Att ett och annat ej
fullvuxet träd medtages får ej hindra
detta. Afverkningen sker i den
riktning, att den kvarstående skogen
skyddas mot de häftigaste vindarna.
Träden indelas med afseende på deras
behof af ljus eller skugga i
mest ljusbehöfvande: asp, björk,
lärkträd och tall;
ljusbehöfvande: al, alm, ask, ek, lönn
och rönn;
skuggbehöf vande: af venbok, bok, gran,
idegran, lind och silfvergran.
Det är lätt att afgöra, huruvida ett
träd är ljusbehöfvande eller icke. Träd
med tät krona föredrager skugga bättre
ju tätare den är, och ju glesare
den är, dess större behof af ljus har
trädet. Vidare »rensa sig» — d. v. s.
att de nedre grenarna till följd af brist
påljus och lnft affalla och torka— de
ljusbehöfvande trädslagen tidigare, och likaså
inträder själf gallringen — de svagare
trädens undertryckande oeh småningom
försiggående utdöende — tidigare och
försiggår fortare hos de ljusbehöfvande
trädslagen, hvilka därjämte äfven växa
fortare i sin ungdom. Ju mera
ljusbehöfvande ett trädslag är, dess bättre
lämpar det sig för trakthuggning och
tvärtom ju mera skuggfördra gande det
är, dess mera fordrar det blädning.
Skogsstaten. Enligt nu gällande
instruktion för skogsstaten af 23 dec. 1909
är riket fördeladt i 10 skogsdistrikt,
omfattande tillsammans 90 revir. I hvarje
distrikt finnes en öfverjägmästare, som
är chef för distriktets skogspersonal.
Reviren förestås af jägmästare, som
hand-hafva den omedelbara skötseln och
vården af de allmänna skogar inom reviret,
som stå under skogsstatens förvaltning.
Därjämte äro anställda assistenter hos
såväl öfverjägmästaren som i allmänhet
äfven hos jägmästarna samt en särskild
skogstaxator inom hvarje distrikt.
Skogsvårdsstyrelser. För att söka
hämma den skogssköfiing, som ägde
rum på enskilda tillhöriga skogar,
utfärdades d. 24 juli 1903 en lag
angående vård af enskildas skogar. Enligt
denna lag får ej enskild person å
honom ensam tillhörig skogsmark bedrifva
afverkning i sådan omfattning eller
efter afverkningen med marken så förfara,
att skogens återväxt uppenbarligen
äf-ventyras, vid påföljd att han måste
vidtaga för återväxtens betryggande
erforderliga åtgärder.
Uti lagen bestämmes äfven, att
uppsikten öfver vården af enskildas skogar
skall utöfvas af en för hvarje
landstingsområde för tre år i sänder utsedd
skogsvårdsstyrelse, bestående af en af k. m:t
utsedd ordförande samt två af
vederbörande landsting valda ledamöter.
Skogsvårdsstyrelse har dessutom till uppgift
att befrämja den enskilda
skogshushållningen genom utbredande af kunskap i
skogsskötsel, beviljande af bidrag till
och utförande af arbeten för
skogskultur, tillhandahållande af skogsfrö och
plantor m. m., att förvalta de medel,
som genom skogsvårdsafgifter eller
eljest inflyta till skogsvårdskassan, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
