Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1679
Statsutgifter—Strupkatarr.
1680
hvilka anmärkning blifvit gjord,
konungen dock obetaget att villfara denna
önskan eller icke.
(Om statsrådets sammanträden ae
Konseljer.)
Statsutgifter. De viktigaste af de
europeiska staternas utgiftsposter
åskådliggöras af omstående illustration. De
under figurerna stående siffrorna
beteckna: 1. statsförvaltning, 2. allmänna
arbeten o. d., 3. landtförsvar, 4.
statsskuld, räntor och amortering, 5.
sjöförsvar, 6. undervisningsväsen, 7.
rättsväsen, 8. pensions- och understödsväsen,
9. diplomati, 10. fursteapanagen.
Stelkramp är ett sjukdomstillstånd,
som vanligen uppträder till följd af att
en särskild, i jorden lefvande bakterie,
tetanusbacillen, inkommit i ett sår. Dylik
stelkramp börjar med allt svårare kramp
i tuggmusklerna, så att tänderna hållas
hopknipna och munnen endast med
svårighet kan öppnas. Krampen
öfvergår sedan på bålens och lemmarnas
muskler, så att hela kroppen kan
häftigt sammandragas under olidlig smärta.
När krampen öfvergått till
andningsmusklerna, inträder döden genom
kväf-ning.
Sjukdomen är lyckligtvis ganska
sällsynt. Som redan nämnts, lefver den
farliga bacill, som är dess orsak, i
jorden, hvarför man bör akta sig att
handskas med jord, då man har öppna sår
å händerna; framför allt bör man icke,
såsom fordom någon gång brukades, lägga
jord på sår för att läka dem.
En annan form af stelkramp är den,
som vid hysteri någon gång uppstår till
följd af nervernas öfverretade tillstånd
och som äfven kan framkallas på
hyp-notisk väg. Den är af öfvergående art
och vanligen ej heller förenad med
någon egentlig smärta.
Sten (se Blåssten och
Njursjukdo-mar.)
104 — Frölëens Rådgifvare.
Storm (se Vindhastighet.)
Stift (se Biskopsstift.)
Stjärnbilder. De stjärnor, som äro
synliga för blotta ögat — hvilka, i
förbigående sagdt, blott utgöra ett
försvinnande fåtal mot de, som hittilldags
upptäckts medelst teleskopet och den
fotografiska kameran — ordnades i forna
tider af folkfantasien till s. k.
stjärnbilder, som erhöllo olika namn än
efter de olika stjärngruppernas skenbara
form, än mera godtyckligt valda sådana.
På den norra stjärnhimlen, som vi hafva
tillfälle att betrakta, gruppera sig
stjärnbilderna på följande sätt, räknadt från
den skenbart orörliga Polstjärnan, kring
hvilken de öfriga synas kretsa.
I Polstjärnans närmaste grannskap
befinna sig stjärnbilderna Lilla Björnen,
Draken, Cepheus och Giraffen.
Utanför dessa komma närmast Stora björnen
(Karlavagnen), Jakthundarna, Lilla
lejonet, Kusken, Perseus, Cassiopeja, Ödlan,
Svanen, Lyran. I den yttre cirkeln
utanför dessa komma, fortfarande
räknadt från höger åt vänster, Berenices
hår och Jungfrun (ofvanför
Jakthundarna), Stora lejonet, Hydran, Kräftan,
Tvillingarna, Lilla hunden, Stora
hunden, Orion, Hyaderna, Oxen, Plejaderna,
Hvalfisken, Väduren, Triangeln,
Fiskarna, Andromeda, Pegasus, Vattumannen,
Lilla hästen, Delfinen, Örnen, Herkules,
Ormbäraren, Kronan, Ormen, Skorpionen,
Vågen och Oxdrifvaren (Bootes).
Struma kallar man en ansvällning af
sköldkörteln å halsen, hvilken brukar
förekomma i den s. k. Basedowska
sjukdomen (se detta ord) och som stundom
kan nå betydande storlek.
Strupkatarr framkallas af samma
orsaker, som åstadkomma snufva och
näskatarr, och förekommer mycket ofta i
förening med dessa åkommor. Då
katarren angriper struphufvudet, medför
den alltid heshet i mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
