Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1683
Strypsjuka—Städer.
1684
grad. Den sjuke besväras nästan alltid
af en kittlande och retande känsla i
struphufvudet, som tvingar honom att
oupphörligt hosta och harkla, ehuru
slemafsöndringen ofta är föga
framträdande. Hos fullvuxna brukar
sjukdomen ej medföra några större besvär,
däremot kan den hos barn stundom
framkalla anfall af andnöd, s. k. falsk
croup, hvilken dock ej brukar medföra
verklig fara annat än för mycket svaga
eller rakitiska barn.
En akut strupkatarr brukar i lättare
fall gå öfver på några dagar. En
svårare sådan kan blifva mera envis och,
om den lämnas åt sig själf eller ej
nödig försiktighet iakttages, öfvergå till
kronisk strupkatarr, hvars behandling
alltid är långvarig och
tålamodspröf-vande.
Vid behandlingen af en akut
strupkatarr böra i första hand alla skadliga
inflytelser aflägsnas. Patienten bör hålla
sig inne, barn helst läggas till sängs.
Den sjuke skall tala så litet som
möjligt och lägga bort att röka. Varma
drycker verka välgörande, i synnerhet
varm mjölk med litet emser- eller
sel-tersvatten. Våtvarma omslag om halsen
och inandning af varma vattenångor äro
äfven att rekommendera.
Vid kronisk strupkatarr bör för
säkerhets skull en läkare rådfrågas. Katarren
kan nämligen ha sin grund i särskilda
anatomiska förändringar, som fordra
särskildt ingripande. Äfven vid
behandlingen af denna form af katarr måste
skadliga inflytanden, framför allt
rökning, undvikas. Vattenbehandling och
inhalationer, t. ex. terpentinångor, bruka
göra god nytta, men, som sagdt, man
får bereda sig på att det onda ej ger
sig i första taget.
Se för öfrigt Heshet.
Strypsjuka (se Difteri.)
Stuteriöfverstyrelsen, ett under
jordbruksdepartementet lydande verk,
har till uppgift att handhafva högsta
administrationen af rikets stuterier och
öfvervaka för hästafvelns befrämjande
vidtagna åtgärder. Under
stuteriöfverstyrelsen lyder stuteristaten, som
omfattar tjänstemännen vid statens
hingstdepåer vid Strömsholm och Flyinge.
Städer. Sveriges städer äro f. n.
följande; invånareantalet vid början af år
1912 angifvet inom parentes:
Alingsås (5,152), Arboga (5,070),
Arvika (5,024), Askersund (2,076),
Borgholm (1,145), Borås (21,997), Djursholm
(3,674), Eksjö (5,532), Enköping (5,219),
Eskilstuna (28,485), Eslöf (6,005),
Falkenberg (4,521), Falköping (4,958),
Falsterbo (383), Falun (11,691), Filipstad
(4,486), Gränna (1,202), Gäfle (35,710),
Göteborg (170,606), Halmstad (18,297),
Haparanda (1,442), Hedemora (2,784),
Hjo (2,293), Hudiksvall (7,847),
Huskvarna (6,237), Hälsingborg (33,225),
Härnösand (9,785), Jönköping (27,226),
Kalmar (15,722), Karlshamn (7,283),
Karlskrona (27,496), Karlstad (17,728),
Kristianstad (11,704), Kristinehamn (8,810),
Kungsbacka (1,150), Kungälf (1,714),
Köping (5,006), Laholm (1,952), Landskrona
(16.265), Lidköping (7,057), Lindesberg
(2,858), Linköping (23,021), Luleå (9,004),
Lund (20,340), Lysekil (4,365), Malmö
(89,719), Mariefred (1,372), Mariestad
(4,170), Marstrand (1,878), Motala (2,827),
Nora (2,105), Norrköping (46,629),
Norrtälje (3,871), Nyköping (10,137),
Oskarshamn (8,065), Piteå (2,560), ßonneby
(3,503), Sala (7,642), Sigtuna (659),
Simrishamn (2,176), Skanör (653), Skara (5,719),
Skellefteå (1,524), Skänninge (1,327),
Sköfde^,703), Stockholm (346,599), Strängnäs
(3,084), Strömstad (2,955), Sundsvall
(16,894), Säter (1,128), Söderhamn(ll,439),
Söderköping (2,047), Södertälje (11,271),
Sölvesborg (3,067), Tidaholm (4,608)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
