Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1831
Vad—Tal.
1832
om igen. I allmänhet är det häst att ej
företaga vaccinationen förrän barnet
blifvit ungefär årsgammalt, så framt ej en
koppepidemi hotar, då man bör
vaccinera sitt barn genast, äfven om det är
aldrig så spädt.
Bland andra påföljder försummad
vaccinering medför är äfven den, att
ovaccinerade barn icke mottagas till
undervisning i offentliga skolor.
Vad. Talan mot underrätts utslag
och beslut i tvistemål skall fullföljas i
vissa fall efter vad och i vissa fall
genom besvär. Vill part vädja mot
underrätts utslag, skall ban själf eller genom
lagligen befullmäktigadt ombud hos
rätten eller rättens ordförande eller hos
därför särskildt tillförordnad person göra
anmälan därom sist å sjunde dagen från
den dag utslaget gafs och därvid erlägga
1 kr. 50 öre i vadepenning. Upptages
vadeanmälan, erhåller parten bevis
därom jämte underrättelse inom hvilken tid
han har att inställa sig i hofrätten och
ingifva vadeinlaga (libell). Denna
vadeinlaga, som skall ingifvas i hufvudskrift
och bestyrkt afskrift, skall innehålla
partens yrkande om ändring i
underrättens utslag samt åtföljas af det
öfver-klagade utslaget med vadebevis och
underrättens öfriga protokoll i målet.
Motparten beredes sedan tillfälle att inom
viss tid ingifva, likaledes i hufvudskrift
och bestyrkt afskrift, skriftligt genmäle.
Har part förbehållit sig rätt till vidare
yttrande, kan han sedermera ingifva
ytterligare en skrift till ytterligare
utvecklande af sin talan (duplik) eller
ytterligare bemötande (replik). Hofrätts
slutliga utslag i vademål kallas domar,
medan dess utslag i besvärsmål kallas
utslag.
Vadkramp. Smärtsam kramp i
vadmusklerna är en ganska vanlig åkomma,
som gynnas af venös blodstockning i
underbenen, särskildt vid blodpropp, haf-
vandeskap o. s. v. och som mycket ofta
är förenad med åderbråck. Vadkramp
kan äfven inställa sig som en följd af
öfveransträngning af vadmusklerna, t. ex.
vid ridning, simning, marscher m. m.
Alkoholism medför också ofta vadkramp.
Behandlingen består i gnidning af
va-dorna, passiv sträckning eller böjning
af fotleden o. s. v. För att förekomma
krampen bör man undvika
överansträngningar, ligga högt med benen i bädden
och söka förbättra blodomloppet i
underbenen genom mild massage. I vissa fall
kan det vara bra att linda underbenen
eller pådraga dessa gummistrumpor.
Vadstena adliga jungfrustift (se
Pensionsinrättningar.)
Vagel (se Ögonsjukdomar.)
Val. 1. Riksdagsmannaval. Första
kammarens ledamöter väljas af
landstingen samt af stadsfullmäktige i de städer,
som ej deltaga i landsting. Landstinget
eller stadsfullmäktige utse inom sig ett
erforderligt antal personer att vid
valförrättningen biträda ordföranden, som
är valförrättare. Valet sker efter
upprop. Valsedlarna skola vara af hvitt
papper utan kännetecken. A valsedel
kan före namnen utsättas
partibeteckning. Namnen skola uppföras i en följd,
det ena under det andra, och må utgöra
högst två utöfver det antal riksdagsmän
valet afser. Af namnen anses så många,
från början räknadt, som motsvara
antalet riksdagsmän, afse själfva
riksdagsmannavalet och de öfriga allenast val af
efterträdare åt afgången riksdagsman.
Om åter å valsedeln medelst en linje
frånskilts ett mindre antal namn från
början räknadt, anses dock allenast de
sålunda afskilda främsta namnen afse
själfva riksdagsvalet.
Valsedel, till hvilken användts annat
än hvitt papper eller å hvilken finnes
något kännetecken, som kan antagas
vara med afsikt där anbragt, eller som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
