Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1863
Väderhksföriitsägelser.
1864
minsta sänkning i temperaturen medför
då nederbörd. Af samma orsak är det
ett tecken till fult väder, om ångan från
lokomotivet breder ut sig och länge
förblir synlig, hvaremot man kan vänta
vackert väder, om ångpelaren löser upp
sig i luften strax vid sitt utträde ur
skorstenen. .Redan i forntiden gjorde
invånarna på Lipariska öarna den
iakttagelsen, att ångpelaren öfver vulkanen
på Stromboli alltid var större före snart
inträffande regn än vid stadigvarande
vackert väder. Bildas vid middagstiden
en varm sommardag stackmoln, som för
tätas mot aftonen, »solen går ned i moln»,
så bådar detta regn. Molnen bestå
nämligen, liksom andedräkten och ångan från
lokomotiv och vulkaner, af små
vatten-blåsor, hvilka förtätas alltmer på grund
af luftens stora fuktighet. Om
fuktigheten börjar slå ned, brukar månen
omgifva sig med en gård. Träkärl svälla
upp, saltet fuktar och sotet faller ned i
skorstenen, emedan det upptager vatten,
och efter dessa tecken dröjer det ej länge,
innan regnet kommer.
Om vattenångorna förtätas genom
aftonkylan, så går solen ned i en
praktfull aftonrodnad och bebådar vackert
väder. Om nattkylan utfäller denna
vattengas i form af dagg, och fuktigheten
sålunda aflägsnas ur luften, kan man
ganska säkert vänta vackert väder.
Ymnig dagg ger förhoppning om en klar
dag, men uppstår ingen daggbildning
ens vid vindstilla, är regn att förvänta.
Härmed sammanhänger ett gammalt kändt
tecken, att om bien flyga tidigt ut på
morgonen, bådar detta regn. Under mera
daggfria morgnar behöfva nämligen bien
ej vänta, tills blommorna torkat, utan
kunna tidigare gifva sig ut på sin
honungssamling.
Äfven många växter förhålla sig helt
olika i torr och i fuktig luft. Kända
spåmän bland dessa äro regnringblom- !
man, som icke öppnar sina hvita
strålblommor när regn hotar, samt
spåmanstisteln, som håller sina korgar slutna
eller öppna, allt efter som luften är mer
eller mindre mättad med fuktighet.
Såsom mindre att lita på får man väl
däremot anse folktron att det bådar regn,
om ankor ofta doppa sig, om dufvor och
kråkor bada, om påfåglarna skrika
under natten eller hönsen mylla ned sig
1 sand — mycket annat att förtiga.
Bland de för luftens fuktighet mest
känsliga föremål är människans
hufvud-hår. Hvarje ung dam, som har för vana
att krusa sitt hår, torde ha märkt, hur
hastigt håret raknar vid fuktig väderlek.
Om ett från fett befriadt hårstrå
utspän-nes så, att hvarje förlängning (i fuktig
luft) eller förkortning (i torr luft) af
detsamma sätter i rörelse en liten visare,
som står i förbindelse med en med skala
försedd tafla, så kan man afläsa luftens
fuktighet på samma sätt som dess
värmegrad på termometern. På denna
princip är en lika enkel som sinnrik apparat
för mätande af luftens fuktighetsgrad
konstruerad, den s. k. hygrometern
(fuktighetsmätaren). Hygrometern är
kombinerad med en termometer, som anger
lufttemperaturen för tillfället, samt en
annan apparat, som utvisar den
värmegrad, vid hvilken vattenångorna förtätas
till regn (denna värmegrad kallas
»dagg-punkt»), Ju mindre skillnaden är
mellan daggpunkten och luftens temperatur,
dess större sannolikhet är det, att regn
skall inträffa. Om t. ex. daggpunkten
är 14 grader och lufttemperaturen 16
grader, fordras endast, att luften afkyles
2 grader, för att regn skall falla,
hvilket är så mycket sannolikare, om
iakttagelsen är gjord vid middagstiden, då
solen börjar sänka sig och värmen
aftager. Plötsliga omkastningar i vindens
riktning kunna dock verka störande.
För att iakttaga vindförhållandena har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
