Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1867
Väderstreck— Väghållning.
1868
När stora och tjocka molnklimpar flyta
på himmelen, och solen emellan dem
sticker mycket, så är regnet ej långt
borta.
När loppor och flygfän äro griska (svåra)
att sticka, blifver det regn snarligen.
När månen är mycket hvit, fönster och
dörrar gå trögt uti sina karmar, svalorna
flyga så lågt, att de nästan röra vid
jorden med sina vingar, hundar ej vilja äta
och det kurrar i buken på dem, så är
regnvädret ej långt borta.
När torrt kött och fläsk i visthuset
börjar att vätskas och drypa och svinen
ej vilja gå till hyssia (hvila) om
kvällarna, då kan man säkert förmoda regn
den andra dagen.
Väderstreck. Härmed betecknas
numera ej blott vindriktning, utan i
allmänhet riktning i horisontalplanet,
angifven genom dennas vinkel mot
nordsyd- eller öst-väst-linjen. Då ej stor
noggrannhet erfordras, nöjer man sig att
dela horisonten i 8, 16 eller 32 delar.
De senare kallas streck och äro
utprickade på kompassen med följande
benämningar och bokstafstecken, de senare efter
begynnelsebokstäfverna i de engelska
benämningarna på de fyra hufvudstrecken
north, east, south och ivest = N, E, S
och W.
Nord = N; nord till ost = N t. E;
nordnordost =NNE; nordost till nord = NE t. N;
nordost = NE; nordost till ost = NE t. E;
ost-nordost = ENE; ost till nord = E t. N;
Ost = E; ost till syd = E t. S;
ost-sydost = EES; sydost till ost =ES t.E;
sydost = SE; sydost till syd = ES t. S;
sydsydost = SS E; syd till ost = St.E;
Syd = S; syd till väst=St.W;
syd-sydväst=SSW ; sydväst till syd = SW t. S;
sydväst = SW; sydväst till väst = SW t. W;
väst-sydväst = WWS; väst till syd =
Wt.S;
Väst = W; väst till nord = W t. N;
västnordväst = WNW; nordväst till väst =
NW t. W; nordväst = NW; nordväst till
nord = NW t. N; nord-nordväst = NNW;
nord till väst = N t. W.
Med användande af ett vanligt fickur
kan man vid solsken bestämma
väderstrecken på följande sätt. Man vänder
uret så, att timvisaren pekar mot solen.
Söder skall då vara precis halfvägs
mellan den timme, på hvilken timvisaren
pekar, och siffran tolf på urtaflan. Är
klockan t. ex. 4, vänd timvisaren mot
solen, och siffran två skall noggrant
angifva riktningen af söder.
Vägglöss (se Ohyra.)
Väghållning. Skyldigheten att
anlägga eller underhålla allmän väg
åligger inom orten boende fastighetsägare
och inkomsttagare. Med allmän väg
förstås sådan, som pröfvas vara för
allmänna samfärdseln nödig och nyttig.
De allmänna vägarna äro af två slag,
nämligen landsväg, hvartill hänföres väg,
som för allmänna samfärdseln är af större
betydelse och förenar riket med annat
rike eller ett län med annat län, leder
från en stad till annan eller tjänar att
förbinda något härad i dess helhet eller
i väsentlig del med stad, större
hamn-och lastageplats, järnvägsstation eller
annat jämförligt ställe, samt bygdeväg,
hvartill räknas väg af förenämnda
beskaffenhet, men som ej är af den vikt
för allmänna samfärdseln, att den bör
hänföras till landsväg, äfvensom väg
emellan härad eller socknar, från allmän
väg till kyrka eller tingstad samt annan
med dessa jämförlig väg. Landsväg skall
vara 6 meter bred och bygdeväg 3,6
meter, dock äger k. befallningshafvande
medgifva, att väg får hafva mindre eller
större bredd.
I fråga om byggande och underhåll af
allmän väg, bro eller färja utgör i regel
hvarje härad en gemensamhet för sig,
eller ett s. k. väghållningsdistrikt.
Stundom kan dock ett härad vara deladt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>