Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1943
Ögon sjukdom ar.
1930
inne för att ej utsätta sig för
temperaturväxlingar, äfven om blott en katarr
föreligger; vid feber eller varbildande
inflammation bör ban hålla sängen.
Hetsig föda, spritdrycker, kroppsliga
ansträngningar och sinnesrörelser böra
undvikas. Mycket ofta visa våtvärmande
omslag omkring örontrakten välgörande
verkan.
Inflammation i yttre hörselgången
angriper i regel blott ena örat och
förekommer mest under barnaåldern, ofta
föranledd af skarlakansfeber, mässling,
rosfeber o. s. v. Den börjar med klåda,
hetta och spänning i örat, hvarpå
smärtor, som stegras vid tuggning, samt
feber inställa sig. Vid stark svullnad
kan hörselgången hopträngas och
hörseln därigenom nedsättas. Snart
inträder afsöndring af en vattenaktig, genom
inblandning af öronvax i gulgrönt
stötande vätska, som i början är ganska
tunnflytande och ibland äfven bemängd
med blod, men som sedermera blir mera
klibbig och varliknande. I regel aftaga
symtomen efter några dagar i häftighet
och sjukdomen går öfver utan att
efterlämna några följder; blott sällan blir
den kronisk, och det är äfven sällsynt
att inflammationen griper öfver på
trumhinnan och genom dennas genombrytande
banar sig väg till mellanörat.
Stundom uppstår i yttre
hörselgången en s. k. furunkel eller mindre böld,
ej sällan förorsakad af oförsiktigt
petande i örat med hårda eller skarpa
föremål. I allmänhet är denna åkomma
ganska oskyldig och snart öfvergående,
men någon gång kan varbildningen
äfven här sprida sig till örats inre
delar.
Vid behandlingen af dessa sjukdomar
i yttre hörselgången spelar värme en
viktig roll. Har inflammationen sitt
säte i hörselgångens yttre del,
använder man våtvärmande omslag eller var-
ma grötar, af hvilka senare man formar
små pluggar, som insvepas i tunt
gastyg och införas i örat samt betäckas
med vadd och ombytas hvarje kvart
eller halftimme. För öfrigt bör man
undvika hetsig mat och dryck,
kroppsliga ansträngningar, temperaturväxlingar
o. d.
Bristning af trumhinnan kan
föranledas af flera orsaker. Så t. ex. kan
en plötslig sammanpressning af luften
i den yttre hörselgången, t. ex. vid en
explosion, ett kanonskott e. d., medföra
trumhinnans bristning. På liknande
sätt kan också en örfil verka. Någon
gång kan äfven luftförtätning i
trum-hålan, vid nysning eller häftig hosta,
spränga trumhinnan inifrån. Starka slag
eller stötar è hufvudet medföra ofta
samma följd, liksom fasta kroppar, som
afsiktligt eller tillfälligtvis införts i
örat.
En dylik bristning medför ej några
obehagliga följder, om ej någon
inflammation tillstöter. Trumhinnan läkes
nämligen snart af sig själf. Man bör
emellertid tills detta skett undvika
häftiga rörelser, som förorsaka blodets
tillströmning, nysning, harkling o. s. v.
samt framför allt akta sig för
förkylning. Örat bör lämnas helt och hållet
i fred; man inskränker sig till att
tilltäppa öppningen med en lös
bomulls-sudd, som doppats i en enprocentig
kar-bollösning.
Vaxpropp i yttre hörselgången,
förorsakad af en större ansamling örvax
antingen genom ökad afsöndring af
sådant eller genom ett otillräckligt aflägg
nande däraf, är redan i det föregående
omtalad. Får proppen sitta längre tid,
kan den förorsaka inflammation i
hörselgången med redan antydd risk för
inflammationens spridning till örats inre
Dylik proppbildning medför
småningom tilltagande döfhet. Många personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
