- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
7

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Agja
Agjanas 1. Ajenas, -nasa, s. (agjet) aliquid,
quo tempus fallitur, noget at fordrive Tiden
mcd, Tidsfordriv! dubak læ dam calmetes
olbma aigge-agjanas, Tobak er den blinde
Mands Tidsfordriv; ækkedes agjanasak,
maid mi animek, be Aftenunderholdninger,
som vi havde.
v. nole lidt, ducele
en kort Stund.
Agjanet, v. n. (agje) cunctari, commorari,
nøle, dvcele, tøve, blive opholdt, udeblive
længe; gaccim ja im agjanam ravvagidad
dakkamest, jeg ilede og nølebe ikke mcd at
udföre dine Befalinger; gutta dimo mat
kest agjanim, 6 Timer var jeg paa Veien;
muhærra agjan boattemest, Mattl). 24, 48.
Agjankættai 1. -kætta, car. verb. (agjanet)
non cunctans, sine mora, uden at t<Zve,
ufortMet, straks; boade agjankættai! kom
ufortovet!
Agjanussat, -nusam, v. n. = agjanet.
Agjanæbme, -næme, s. verb. (grauet) cunc
tatio, mora, Dvcelen, -Kølen.
Agjanægje, s. pers. et adj. (agjanet) cunc
tator, cunctans, Noler, nølenbe, buælenbe.
Agjas, -gjaca, 5. dem. (agja) lille, fjære Bedste
fader; agjacam! fjære Far!
Agjaset, v. n. = agjasuvvat.
Agjasuvvat, -suvara, v. subj. (agjet) lade
sig drive, jage, blive dreven, sordreven;
vaimo moras i nuft agjasuva, Hjertets
Sorg fordrives ikke saaledes.
Agjat, adv. (agjai) efterlabent, forsömmeligt.
Agje, aje, s. retardatio, retentio, Ophold,
Hefte, Beskjceftigelse, som forvolder Tids
spilde i Forhold til noget vigtigere! igo
(]ust læk agje su baikest? har bu ikke
nogen Forretning (forn kan opholde os) ber,
hvor han bor? stuora agje dat læ, det
Hefter os meget.
A9Je» a9Jaga, s. = agjagas.
Agjelet, v. subit. (agjet) i Hast fordrive,
-lastet, v. dem. id.
Agjet, ajam, v. a. pcllere, drive, jage; agju
juvvut ruoktot, gost bodi, drives tilbllge,
hvorfra man forn; olbmuid lüttes erit
agjet, jage Folk bort fra sig! amas son
agjet sin olgus ædnamest erit, mutto son
aji sin buokaid olgus, Mare. 5, 10, 40.
A-9J°> ajo, s. campus incultus, pascua, Mo,
aaben Slette, Braate (— guolban); oamek
læk ajost, Kreaturerne gaa paa Moen.
Agjob, s. nepos vel neptis, Barneb
Agjobas, -baga, s. dem. (agjob) lidet, fjært
Barnebarn.
s. (kun i Sammenscetninger)!
(— med al Magt;
paa bare Livet.
Age
Agjot 1. agjut, agjom, agjojim, v. n. Mi’s
contegi, overfyges af Sne, bedcrkkes mcd
©ne, tilfyges (jfr. aidnit).
Agjotaddat 1. -tallat, -tadam, -talam, v.
neittr. pass. (agjotet) overfyges, tilfyges
af ©ne.
Agjotak, -tåga, 5. nives vento conjectae, Sne
fane, Snedynge, fammenblæft af Vinden.
Agjotästet, v. dem. (åmotet) tilfyge lidt, sne
lidt ned.
Agjotattet, v. fact. (agjotet) 1) lade tilfnge,
2) lade sig tilfyge, kunne tilfyges,
Agjotet, v. fact. (agjot) obruere (de nive),
overfyge, tilfyge, overdcekke mcd ©ne, sne
neb; agjotim soabbam muottag vuöllai,
jeg lob min Stav sne ned (jfr. aidnit).
Agka, adv. R. in perpetuum, for altid.
Agnalal 1. agqjalas, s. = adnjalas.
Agqalattet, v. a. — agi]alet.
Agt]alet, v. subit. — fatalst.
Agqat, ar|ara, v. n. (min. us.) — fagnat.
Agqeletf, v. a. R. = agqalet.
aqo, s. scalmus, Kjeip.
Agi]o-badde 1. -besudak, s. Hamlebaand,
Agse, avse, s. — akse.
Agso, avso, s. — akso.
Aga 1. -anaga 1. -aka, partic. enclit. idem,
famme; dataga 1. datanaga, den samme!
dasanaga, her paa Pletten! don, gutte
dubmik, dagak jes damanaga, du, som
dummer, gjør felt) det samme.
Agag, adj. (akke) qui certae cujusdam «sia
t/s est, som har — Alder; gukkés agag,
langlivet.
Agahet, v. n. (dial.) taedare, vcere fjeb af noget.
Agaiduttet, v. fact. (agaiduvvat) gjøre varig,
bringe til at vare i lang Tid.
Agaiduvvat, -duvara, v. subj. (akke) aetate
provelii, faa Alder, komme til stor Alder,
faa ftørre Varighed.
adv. (agalas) evindeligt, evigt.
Agalas, -laga, adj. (akke) 1) longaevus, som
varer, lever længe; nubbe sivdnadus aga
labbo læ Fo nubbe, den ene ©fabning op
naar rjøtere Alder, lever længer end den anden.
2) aeternus, evindelig, evig! agalas aiggai,
til evig Tid! agalas ællem, det evige Üio.
Agalasvuotta, -vuoda, s. (agalas) Evighed!
agalasvuodast agalasvutti, fra Evighed til
Evighed.
Agas, adv. (akke) in perpetuum, for be
standig.
Agetesvuotta, -vuoda, s. (agetæbme) Kort
livethed, den Egenskab ikke at leve længe.
Agetutte, adj. (agetuttet) som forkorter nogens
Alder.
Agetuttet, v. fact. (akke) maturare ålicui
mortem, forkorte nogen§ Alder, tilintetgjøre
Livet for Tiden! vidne agetutta suddo-
7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free