- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
21

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 Alo
Alma
!
/,’. nu og da
blive Uveir.
Älmasgästet, r. dim. (älmasget) blive lidt
Uveir.
Älmasgattet, r. fad. (älmasget) foraarfage
Uveir.
Älmasget 1. -sket, r. n. (älbme) intemperies
fit, blive Uveir, Snefok.
Almastaddat, -stadam, r. fr. (almastet)
nogle Gange pfe lidt,
Almastästet, v. dim. (almastet) »fe lidt Vand.
Almastattet, r. fad. (almastet). 1) lade pfc.
2) lade fig øfe, kunne øfeS.
Almastet, v. a, exhaurire (aqvam) øfe Vand
mcd et Spand eller andet stort &ar (jfr.
goaiwot).
Almas, -maca, s. = albma-olmus.
Almac, adj. R. = almalas.
Älmed, adv. 11. = almoset.
Almenig, s. sdlum commune, fundus publi
cus, Ålmenning.
Älmes, adj. Sv. pluviosus, nivalis, regn
_ fuld, fnefuld.
Almes 1. älmok, adj. Sy. dulds, fob af
©mag.
Almetesvuotta , -vuoda, s. (almetæbme)
Kraftloshed (om Mad»,
Almetuttet, r. fad. (älbme) gjøre kraftlos,
Almetuvvat, -tuvam, v. subj. (albine) blive
_ kraftlos, miste Kräften (om Mad),
Almetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes (älbme)
_ kraftlos (om Mad).
smitet, r. n. (älmes) didei esse sapore,
smage sodt.
Almo, adv. Sv. = alma.
Almog, s. = almug.
Almoges, adj. Sy. publicus, almindelig.
Almolas, adj. Sv. = olmuslas.
Alm-olmunc, s. R. = albma-olmus.
Almos, s. Sy. éleemosyna, Zllmisse.
Almos 1. albmos, adj. manifestus, publicus,
aabenbar, offentlig; almos lakai, paa en
aabenbar Maade! almos ibmelbalvvalus,
offentlig Gudstjeneste.
Almoset 1. albmoset, adr. (almos) aaben-
Bart, offentlig; mon læm sardnom almo
set mailbmai, jeg hartalt offentlig for
Verden,
Almostaddat, -stadam, v. fr. (almostet)
nogle Gange aabenbare, aabenbare den ene
Ting efter den anden.
Almostästet, v. dim. (almostet) lidt, font
fnarcste aabenbare.
Almostattet, v. a. (almos) facere ut appa
reat, repraesentare, aabenbare, afflore; vai
mos jurddagid gæsagen a. aabenbare no=
gen fit Hjertes Tanker; almostattam dam
Mat. 11, 25; almostattet
jeccam sudnji, Joh. 14, 21.
Almostet, v. a, Sy. (a’mo?) mendicare, tigge.
Almostet, v. a. (almos) palarn facere, ma
nifestare, aabenbare; okté galggek büok
Siegosvuodak almostuvvut; engang stulle
alle Hemmeligheder komme for Lyset (= ni-
mostattet).
Almostubme, -sturne, s. verb. pass. (almo-
stuwat) Aabenbarelfe.
Almostus, -stusa ,3. (almostet) revelatio,
Aabenbaring.
)-/)-/, aabenbares. komme for Dagen,
Aabcnbaren,
Almostægje, s. pers. & adj. (almostet)
Aabenbarer, aabenbarenbe.
Almosvuotta, -vuoda, s. (almos) Offentlig
hed, Aabenbarhed,
Almoset, v. aestim. (almos) anse for aabenbar
(= almosen adnet).
Almot 1. almotak, s. Sy. dulcedo, süd ©mag,
©øbme.
Älmot, v. n. Sy. (älbme) intemperies fit,
det Mtner Uueir.
Almotaddat, -tadam, v. fr. (almotet) nu og
ba aabenbare, rove (flere Ting).
Almotästet, v. dim. (almotet) Übt, forn fna=
reste robe.
Almotattet, v. fad. (almotet) 1) lade aaben=
bare, 2) lade fig aabenbare, funne naben-
Almotet, v. a. Sv. (almes) dulce reddere,
gjore fob.
timotei, r. fad. (albmot) lade fylde med
Vand.
Almse, adv. B. = albmosi.
Almug, albmuga, s. /<)/,,,3 populus, Almue;
obba almug dam sitta, hele Almuen vil det,
Almug-buörredille, s. Folkevel,
Almug-hæjak 1. -basek, .3. Foltesest.
Almug-oapatus, ,3. Folkeundervisning.
Almug-oapatægje, s. Folkelarer.
Almug-olmai, ,3. Almuesmand.
Almug-osko, ,3. Folketro.
Almug-skuvlla, .3. Foltestole,
Almug-cuvggitus, ,3, Folkeoplysning.
Aln 1. ällan, .3, 11. = aldna.
Aln, postp. 11. = al a.
Alo 1. alog 1. alug 1. alot 1. alohe 1. alo-
Kai«, adv. semper. altid; vai sudnji alo
burist gævva, at det altid maa gaa ham
godt.
Alohalo, adv. = alo.
Alolas, -laga, adj. (allo) forn har godt llb=
feenbe; alolas boaeo, mi ruoinas i læk,
mi bargo gierdda, en raft Ren, forn ikte
er mager, [om taaler Arbeide, -lasvuotta,
.3. id.
bares,
timotei, v. a. = almostet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free