- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
25

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äpo
Anne 25
det til Fuldforelfe! 2) conj. ut {finale),
fornt; addop sudnji biktasa, anne (1. Anne
vai) son bivva, lad os give ham en £læb=
ning, at han kan holde fig varm,
Anne, s. R uxor fratris majoris, ælbre
Broders Hustru.
Anneck, v. a. B. = adnet.
Annes, adv. = arme.
Annis, -nnica, s. dim. = Annas.
Anokættai, 1) car. verb. (adnot) üben at
bede. 2) adj. vedf, -kættés, uanmobct.
Anolas, -laga/ adj. (adnet) usitatus, 6ruge=
Ug, gjamgs; a. sadne, et brugeligt Ord;
davjas anolas sanek ja sadnevagjasak,
hyppige, ssjcengse Ord og Talemaader,
Anolasvuotta , -vuoda, s. (anolas) Brug’
barhed,
Anotaddam, s. verb. (anotet) Bonfalden,
Anotaddat 1. -tallat, -tadam, -talam, -ha
lam, r. fr. (anotet) ofte, flece ©ange bpn=
falbe.
Anotadde, s. pers. & adj. (anotaddat) En,
forn bonfalder, bpnfalbenbe.
Anotakkés, -takkas, adj. (anotet) propen
sus ad mendicandum, tUboicitg, henfalden
til at tigge, -takkésvuotta, s. id.
Anotämus, -tebmusa, s. (anotet) (gjenstand
for Tiggeri, noget at bönfalbc om,
Anotatte, adj. = anotægje.
Anotattet, v. fad. (anotet) bringe til at
bebe, bpnfalbe; hætte anotatti muo dust,
sc,oben bragte mig til at bonfalbe dig.
knotet 1. -het, v. a. (adnot) enixe suppli
care, deprecari, tnbtrcengenbe bede, trygle
(ftærfere end adnot), flere ©ange bebe.
Anotægje, adj. verb. (anotet) 1) supplicans,
bebenbe. 2) desiderandus, optandus, forn
kan erholdes ved Von, forn er oærb at bede
om, eftertragtelig.
Ansaset, r. a. mereri, formene, tnrre verdig
tit; ansasuvvum balkas faa fin
fortjente Lon (jfr. dienedet).
Ansaskættai, 1) m?-. verb. (ansaset) uden
at fortjene det; addam allein cacce-agja
gesi ansaskættai, Aab, 21, 6. 2) adj
uebf. -kættés, ufortjent, uforstyldt. -kæt
taivuotta, s. id.
Ansasæbme, -sæme, s. verb. (ansaset) me
ritum, Fortieneste; gævai sudnji ansasæme
mielde, det gik ham efter Fortjeneste; si
dakkujuvvujek vanhurskesen ansasæme
tåga, Rom. 3, 24.
Ansasægje, s. pers. & adj. (ansaset) En,
forn fortjener noget, fortjent, ua’rd; bargge
balkas ansasægje læ, en Arbeider fortjener
fin Lon; læ galle dakkam jecas ansa
sægjen dam gudne, han har gjort sig for
tjent til den 3-(lre.
Anbetet, v. a. Sy. = ansaset.
Anso, s. = ansasæbme.
Ante, norn. propr. viril. — Anda.
Antled, v. a. B. — addet.
Antmus, s. B. = addamus.
Anced 1. ansed, v. a. B. intelligere, forståa,
Ancemus, s. B. (anced:) intellectus, Forstand,
Anataddat, -tadam, v. fr. = fai]otaddat.
Anatet, v. a. = faijotet.
Ayne, ach:, endnu (= am).
Apadet, v. a. (äppe) longe evehere in altum,
bringe langt udpaa Havet,
Apaiduttet, v. fad. = apasmattet.
Apaiduwat, -duvam, v. n. (appe) = apasmet.
Apalagat, s/s/?’. (apalas) kraftigt,
Apalas, -laga, «f//, (appe) /br//5, rdbustus,
kraftig, ftærl; apalas i læk, smaitte læ
ain, han er ikte stcrrk, an er endnu fpced.
Apalasvuotta , -vuoda, ,s. (apalas) Kraft,
Styrke,
Apanet, y, «. (appe) = apasmet.
Apa», adj. = a bas.
Apasmaddat, -madam, v. cont. (apasmet)
komme mere og mere til Krcefter,
Apasmästet, v. dim. (Apasmet) lomme lidt
mere til Krcefter,
Apasmattet, v. fad. (apasmet) firmare re
creare, staffe Krcefter, styrke, loæge, veder-
Inæge; son borramusa ja apasmat
tujuvvui, Act, 9, 19.
Apasmet, v. n. (appe) vires colligere, viri
bus firniari. invalescere, komme til Krcefter,
lomme fig, styrkes; «o borramusaid oajoi,
de apasmi, da han fik Mad, lom han til
Kroefter.
Apasmuvvat, -muvam, v. n. = apasmet.
Apasmæbme, -mæme, s. verb. (apasmet)
revalescio, Kommen til Krcrfter,
! Apa», -paca, s. dim. Oppe) lidt Kraft, buok
apacak sust nokkam læk, al den Smule
Kraft, han havde, er vak,
Äpe, äve, s. B. — appe.
Apetesvuotta, -vuoda, s. (apetæbme) slraft
loshed, Afmcrgtighed.
! Apetubme, -turne, s. (apetuvvat) Afkrceftelfe;
apetubmai son jami, han bobe af 2lf
fræftelfe.
Apetuttet, v. fad. (apetuvvat) viribus pri
varc, aflræfte, gjøre aftnægttg.
Apetuvvat, -tuvam, v. subj. (appe) viribus
privari, blive afkrceftet, übmattet.
Apetæbme, -tærne, adj. vedf, -tes (appe)
impotent, defessus viribus, kraftlos, af
mægtig, magteslos, mat,
Apolas, -laga, adj. (appo) adjuvans, adju
vator, forn yder Bistand, Medhjcelper,
Aporet, v. a. Sy. tentare. forfoge.
Apostal, s. Apostel.
Apostolalas, -laga, adj. apostolift.
Aimo, aqo, 5. = agi)o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free