- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
38

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/
Aca
Acagas, adj. candens, ordens, glpbenbe,
glorøb; a. hilak, glodende Kul.
Acagasvuotta, -vuoda, .s. (acagas; ©(ob.
Acagattestet, v. dim. (acagattet) gjpre lidt
glpbenbe.
Acagattet, v. fad. (acaget), gjøre glpbenbe,
glode.
Acaget, v. transl. exardescere, blive rod
glpbenbe, blive gloende.
Acakussat, -kusara, v. a. =
Acasmattet, r. fad. = acagattet.
Acasmet, v. n. = acaget.
Acasmuvvat, -muvam, r. n. — acaget.
Acestet, v. n. dim. (accet) stige lidt, f(p lidt.
Acetet, v. fad. (accet). 1) lade stige, lade
flo. 2) saa til at gaa, til at monne, til at
forslåa.
Acotet, v. a. = asotet.
Accaladdat, -ladam, v. fr. (accet) efter=
haanden slo mere og mere.
Accat, accam, r. inch. [aestus intumescere
incipit, begynde at slo, at stige, om Havet;
aceai juo, æp vuölge, det er allerede be
gr>ndt at slo, ot reise ikte.
Acce, s. = hacce.
Accé, ace, s. (dial.) = asso.
Accek, adj. Sv. glodende — 5032U-,
Accel, adj. vedf, accelis. 1; qui opus stre
nue aggreditnr, som driver godt paa under
Arbeide. 2) quod cehriter procedit, per
ficitur, som gaar fort fra Haanden,
Accelet adv. ’aeceL drivende, mpnnenbe; ac
celet barggat, arbeide faa det forflaar.
Accelästet, r. dim. (accelet) flo ganske übt.
Accelet, r. n. (accet). 1) flø i Hast. ’i
monne hurtigt.
Accet, acam, v. n. 1) intumescere [de 5,6.3
-tibus maris), flo, stige, om Havet, 2 in
teresse, referre, mpnne, forståa,
Accisædne J. haccisædne, -sene, .3, (acee
hedne). 1) insectum, et Indsekt. 2) saga,
Troldkvinde: accis-æne lavSe-gippo —
visser).
Accot, accom, accojim, v. n. inundari cre
scentibus maris aestibus, ooerflommes, over
flpes.
Accotallat, -talam, v. neutr. pass. = accot.
Accotet, v. fad. (accot; lade overfloes,
Ac ]. äc, cc, .3, li. — acce.
Acalagat, adv. (acce) faderlig,
Acalas, -laga, adj. (acce) faderlig,
Acalasvuotta, -vuoda, .3, (acalas; Füderlighed.
Acastallat, -stalam, v. imit. (aSSe) 1) an
stille fig som, opfore fig som Fader. 2 falbe
nogen mcd Fadernavn (jfr. ædnastallat,
vieljastallat, oabastallatj.
Acekættai, adj. veds. -kættes — acetæbme.
Acetesvuotta, -vuoda, .3. (acetæbme; Fader
loshed.
Aute
faderlos.
Accan, ,3, (acce) malus genius, diabolus,
Fanden; accan (1. acces, agjan, akkon)
vissus! Fanden hente!
Acce, ace, ,3, pater, Fader: accemin, gaber*
vor; dat sadne gavdnu acceminast, det
Ord sindes i Fadervor; accebælest, paa
Fcedrene Side,
Acce-bælle, s. Stedfader,
Accelagas, -lagaca, adj. (acce) faberlig, om
trent som en Fader.
Accelakasas, -saga, adj. (acöe) paa Faders
Vis, Hg en Fader.
Acces, s. = accan.
Acce-sorbmijægje, Fad ermorder: acce-sorb-
mijægjek ja ædne-sorbmijægjek ja olmus
goddek, 1 Tim. 1, 9.
Accevuotta, -vuoda, s. Faderlighed.
Audes, adj. Sy. = avden, øbe.
Audet, v. a. Sy. devastare, forode.
Audeteke, adj. Se. som ei kan forodes,
Audogas, adj. beatus, salig: audogassan
dakkat, jaliggjpre; audogassan dakke,
Saliggjorer ; audogassan dakkam. Salig
gjpren; audogassan dakkujubme, Salig
gjprelie.
Audogasat, adv. salig,
Audogasmættom 1. -mættos, adj. usalig,
-mættomet 1. -mættoset, adv. usalig.
Audogasmættomvuotta, -vuoda, s. Usalighed.
Audogasvuotta, -vuoda, ,5. Talighed.
Aukke, s. Sy. = avkke.
bukket, v. a. n. Sv. 1) acquirere, erhverve
sig, i) prodesse, nytte, gavne.
Avkok, adj. Sy. utilis, nyttig.
Aule-muor, s. Sr. tigiUum, ad partem supe
riorem teniorii Lapponici transversim dis-
positum, a quo ahena dependent, Xvcex-
træ i Lappetcltet, hvori Gryden hcenger.
Auskarre, -kare, ,3, haustrum, psfar.
Austa, adj. & s. orientcdis, oriens, ostlig,
Pft; austa-ljiegga, austan, fra
M; austas, mod Øft
Austakarre, .3, Sy. = auskarre.
H,u3ter, ,3, en Slev med langt
Skaft,
duztet, r. Sy. haurire, ose.
Auta, adj. Sv. = oudda.
Autanet, v. Sv. = ouddanet.
Autat, v. Sy. taedere, vcere fjeb af.
Autek, .3. Sy. curator, Formynder, Forgjcenger.
Autel, posfp. Sy. — ouddal.
Autelassi, adv. sempjer, bestandig, altid.
Autelacen, adv. dim. Sv., lidt sorud.
Auteles, adj. perpetuus, bestandig, stadig.
Autelesvuotta, -vuoda, .3, Beständigst).
Autelte», adj. Sv. quod a parte anteriore
est, hvad der er fpran, som er foran.
38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free