- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
49

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4
Baite
i Vinden, 2) lyse, stinne lidt, varme lidt
ved Ilden,
Baitetet, v. fad. (baittet) 1) lade stinne, labe
varme. 2) bringe til at gaa op i Vinden.
Baittaladdat, -ladarn, v. fr. (baittet, stinne)
ofte stinne lidt, i Hast stinne nu og ba.
Leitte, adj. (baittet) 1) som gaar godt op i
Vinden. 2) skinnende.
Baittel, adj. vedf. -ttelés (baittet) obliquo
vento alte enitens, som gaar godt op i
Vinden; man drittel dat vanas læ, de
dam biegain daddet i dokko baite, hvor
god den Saab end er til at gaa op i Vin
den, saa gaar den bog ikke did op med
denne Vind.
Baittelet, r. (lem. (drittet) i Hast stinne lidt.
Baittelvuotta, -vuoda, s. (kvittel) den Egen
stab at gaa godt op i Vinden,
Baittem, s. verb. (baittet) 1) Lysen, ©finnen;
2) Varmen, Stegen.
Baittet, baitam, v. a. n. 1) vcdere, permo
vere, formåa, bevcrge til, bringe til; im
baittam su vuölgget, jeg formaaede ham
ikke til at reise; im mattam baittet su girje
lokkat, jeg kunde ikke bevcege ham til at
la’se Brevet; i baittam vuotastet, den for=
maaebe ikke at springe, 2) obliquo vento
eniti, gaa op i Vinden; biegga læi nu
navdes, åtte ill« baittimek njarga birra;
Vinden var saa knap, at vi med Npd og
neppe kom omkring Ncesset; dam biegain
i baite gosage, med denne Vind kommer
man ingensteds.
Baittet, baitam, v. n. a. 1) fulgere, lueere,
stinne, lyse; vare ibmel bæivas dudnji bai
tasi, gosa jodlcak! gib Guds Sol maa stinne
for dig, huorhen du maatte vandre! varek
baittujuvvum dam bagjanægje bæivest,
Fjelde, befkinnede af den opgaaende Sol.
2) ad ignem calefacere, varme, stege ved
Ilden; bittet dolast 1. dola alde, varme
ved Ilden el. paa Ilden; galgak cielge
burist baittet dola gaddest, bu stal stege
Ryggen godt ved Ilden; bæivas ractdaset
baitta, Solen steger ftærft.
Baittevas, -våga, adj. (drittet) skinnende.
Baitto, baito, s. obedientia, £i)bigf)eb.
Baittot 1. baittut, baitom, v. n. obedire,
adlyde, urere villig, ibmel sadnai son baitto,
han adlyder Guds Ord; illa baitui algost,
han vilde nodig i Begyndelsen.
Baittot, baittom, baittojim, v. n. insolari,
bieget (om $læber, som ligge paa Bleg).
Baittotet, 1. -het, v. fad. (baittot) insolare.
biege (om Klceder),
Baittumvuotta, -vuoda, .3, = baitto.
Baica, adv. tame)/, contra., potius, bog, der
imob, heller, meget mere; dam jage baica
im læk buoccam, dette Aar har jeg bog
Baja
ikke oæret syg; go buvtaseimek baica dam
dakkat, maid galgaseimek, naar vi fun§
kunde gjøre det, vi skulde; baica, «’o buv
tagim callet, ja, naar jeg kunde sirive; ale
daga nuft, mutto baica naft! gjør ikke
saaledes, men heller saa! Ale dokko vuölge
mutto boade baica deiki! reis ikke did,
men kom heller hid! igo son baica cælke,
Lue. 17, 8.
Baja, r«7/. se bagje.
Bajadaddat 1. -dallat, -dadam, -dalam, v.
fr. (bajedet), løfte af og til, nu og da,
op og ned; ucca manas lee bajadaddamest
ja lagadaddamest, et übet Barn maa man
ofte løfte op og stelle med.
i)tt.3 «tto/// saameget, som man med
Hcenderne kan lpfte.
Bajadet, r. cont. (bagjat) appropinquare,
propius decedere, holde paa at komme
nærmere, nærme fig; godde bajadi, mutto i
bagjam almake bacem muddoi, Vildrenen
holdt paa at nærme sig, men forn bog ikke
i Skudhold.
Bajadus, ,3. = bajadas.
Bajakættai, 1) cm. verb. (bagjat) üben at
vove, üben at driste sig frem. 2) adj. vedf.
-ksette», utilladt, utilstwdet.
Bajalagai, adv. alius super alium, alter
super alterum, ouenpaa hinanden (jfr. lanja
lagai); ik galga bajalagai bigjat duljid
mutto bieftgoi, bu stal ikke lægge Skindene
onenpaa £)inanben, men adspredt,
Bajaldas 1. bajaldus, ,3. — bajeldas.
Bajalus, -lusa, .3. = bagjalas.
Bajan, .3. tonitrus, orden; bajan cærggo,
jorra vari gaskast, Torbenen flåar, ruller
mellem Fjeldene; bajan caski, Torbenen flog.
Bajan-balvva, .3, Tordensty.
Bajan-dalkke, .3. Tordenveir.
Bajan-davgge, ,3. Negnbue.
Bajan-oakte, .3, Tordenbyge.
Bajan-radaidæbme, ,3. Tordenbrag.
Bajan-rattam, .3. id.
Bajan-cærggom, ,3. Tordcnstrald.
Bajas, bagjas, s. = aldas.
Bajas, (All.) adv. (bagje) sursum, op, opad;
likka bajas! ftaa op! bajas guvllui, opab;
bajas vuolas, op og ned.
Bajas 1. baäs, postp. B. de, angaaende.
Bajasaga, adv.inperpendiculum, lodret opad.
aBajasbagadet, v. a. optugte, opbrage; rn-
naides bajasbagadet ibmelbalolasvutti, op
tugte sine Bprn til Gudfrygtighed,
Bajasbagadæbme, .3, verb. (bajasbagadet)
Dptugtelfe, Opdragelse.
Bajasbagadægje, ,3, pers. & adj. (bajasba
gadet) Dptugter, optugtende.
49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free