Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bærli.
Bærligesvuotta, -vuoda, s. (bærliges) Til’
borlisshed.
Bærlikkaset, adv. (bærliges) tilbørlig.
Baerma, s. involucrum, Perm, Vind; giije-b.
Bind om en Boss,
Bærmed 1. -met 1. -mek, -meda, -meha,
-meka, s. frusta truncorum, circa focum
disposita, in quibus assidetur, afhussne
Stykkcr af Tr>,rstammcr, der lcrgges omkrinss
Ildstedct i Teltet og brugcs at fidde paa.
2) limen, Dortcrrstcl,
Bærnjes, bærnnjas, s. — bædi]es.
Bæriies, bærqr|as, s. = bæcti]es.
Bæron, .<?. (didl.) tub&r solam, Potet,
Bærra, bæra 1. bærre, bære, s. l)familia,
slirps, Familje, Stamme; bærra-godde,
$amilje; obba bærra-godde, hele Familjen
(jfr. fuölkke, sokka). 2) — bæra.
Bærrahas, -haga, s. vinculum collare e ri-
rninihus confectum, Klave af Vidjer.
Bærrai, postp. respectu, quod attinet, Hen
fyn, angaaenbe; gæca don dam bærrai!
fe du dertil; im dieCte sin bærrai maidege,
jeg ucd ikke noget om dem; ikgo don diede
dam bærrai maidege? ved du intet dcrom?
Bærrai-gæcce, .3. pers. Tilfynsmand, Op-
fynsmand,
Bærra-namma, s. Familjenavn.
Bærrastallat, r. imit. (bæras) nomine con
sanguinitatis adloqui, tiltale med Slægt
ningsnavn, behandle forn Slcegtninss (jfr.
fuolkastallat).
Bærrat, bæram, v. a. 1) c/irare, servare,
tage Vare paa, tage fig af; bæra, ustebam,
mv oame, gost gavnacak! tag Vare, min
Ven, paa min Eiendom, huor du maatte
finde den! vare ibmel bærasi su sielo!
gib ©üb tage Vare paa hans Sjcrl! 2) di
ligerder scrutari, noie unberfogc (jfr, be
rustet).
Bærre, bære, s. Veritas, verus animus, Al-
vor; mon doivvum, åtte læikka dat læi,
mutto jusgo de læi duoda-bærre, jeg
troede det nar Sp.oss, men faa var det fuldt
Alvor.
Bærta, ,3. Campus nudus auf tenui et dura
nive tedus, Barmark, haardt Enefore; dal
aiggo bærtaid dakkat, nu vil ber blive
Barmark, haardt Före.
Bærtas 1. bærtes, adj. jueundus, behasselig,
fornpielig, hyggelig; b. goddebivddo, en
fornpielig Vildrenjagt.
Bærttot, bærtom, v. n. (min. us.) memi
bus genümsque repere, kn)be paa Hcrnder
og §øbber (jfr. bækket, guoggardet, njäk
kat, njoammot).
Bærtus, bærttusa, s. saepes cum laqueo,
Gjerde med Snare til Fangst af Vildrcn;
bærtus-giella, Nenfnare,
Bæsket.
Bæsadaddat 1. -dallat, -dadam, -dalam, r.
cont. (bæssat) holde paa at flippe fri for,
gjentagcnde forfogc paa eller arbeide paa at
flippe fri, holde paa at undfkulde fig; si
ribme buokak bæsadallat, de begyndte alle
at undftylde fig, at flippe fri; dam bargost
jeccam bæsadadam, jeg fpger at flippe fri
for det Arbeide,
Bæsadakkés, -dakkas, adj. (bæsadet) forn
ofte eller let slippcr los; I». gnisle, en Fifk,
forn let flipper af drogen; b. vuogga, en
Kross, fotn let slipper Tag.
8235263112153, adj. = bæsadakkés.
Bæsadet, r. mutt. (bæssat) evadere, solvi
(de pluribus) flippe fri for, flippe bort fra
(om flere); guölek læk vuogain erit bæ
sadam, §if!ene ere flupne af Krossene; raa
nak læk juo buok bæsadam erit skuv
last, alle tornene ere allercde flupne fra
Skolen,
Bæsas, -3202, .3. dem. (bæsse) liben Nede,
Bæsataddat 1. -tallat, -tadam, -talam, v.
cont. (bæsatet) fpgc at lade fare fosse at
lade faa flippe fri.
Bæsatet, r. fad. (bæssat) 1) lade fare, flippe
(mob fin Vilje), 2) labe fig gjorc at flippe
bort; i dam baikest bæsat, her laber det
fig ikte gjore at undkomme,
Bæsdat, -daga, ,3, (dial.J — besudak.
Bæska, ,3, pallium e pellihus rangiferorum
confectum, Pa?sk, Pels af "licnffinb med
Haaren e paa.
Bæskadaddat 1. -dallat, -dadam, -dalam,
Bæskadas, -skaddas, norn. prqpr’. loe. Navn
paa et fyj clb mellem Alten oss Koutokcrino.
Bæska-lokko, ,3. Klaf af laabbent Stind, der
bæ!fer Brnstaabningcn i Pcrfkcn.
Bæska-raffe, .3, Hippet Faareftind,
Bæska-savcca, ,3, nylig klippet Tau.
Bæskedastet, r. dem. klippe lidt.
Bæskedatte, adj. (bæskadattet) forn lader
fig klippe, forn fan klippes.
Bæskedattet, v. fact. (bæskedet) 1) lade
klippe; son færtte vuovtaides bæskedattet,
han maa labe fit Haar flippe. 2) labe fiss
klippe, funne klippes.
Bæskedet, r. a. tondere, klippe (Haar; jfr.
vagjat); dat læ heivvimættom uissoni
bæskeduvvut, det er upasfenbe for Kvindcn
at blive klippet; son adna dal bæskeduv
vum vuovtaid, han bruger nu klippet Haar.
Bæskedkættai, 1) ær. verb. (bæskedet)
uden at klippe. 2) adj. vedf. -kættes,
uflippet.
Bæskedmættom 1. -mættos, adj. (bæske
det) forn ei kan klippes.
Bæsket, r. a. (obsol.J — bæskedet.
110
/)’, ofte klippe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>