- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
125

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dave
Data 125
/t
til? däsä mon ducfam, hermed er jeg til
freds! däsä vela boatta, hertil kommer
endnu! däsänaga jami, her paa Pletten
bøbe han; cokkan däsä! feet dig her! Loe.
däst, her, herfrå, Ijeraf (dast, ber); mi däst
dudnji? hvad kommer det big ved? däst
dal oito, Ijerpaa beror det; däst im vuölge,
herfrå reifer jeg ilke; däst maijas 1. oudas,
grefter og fenerc hen; däst maijuel 1. man
gelest, herefter; dästanaga, her paa Pletten;
dästgo, thi.
Dåtak 1. dätaka, pron. = dätanaga.
Dätanaga, pron. ide»!, den, det jamme.
Dätgena, pron. = dätanaga.
Datog, adj. vedf, -gis (datto) — datolas.
Com}), -gab, Superl. -gämus.
Datolas, -laga, adj. (datto) promptus, libens,
villig, forn har Vilje; buörredatolag, benig
mis, velvillig.
Datolasvuotta, -vuoda, s. (datolas) Vilje,
buörredatolasvuotta, Velvilje.
Datostuvvat, -stuvam, v. desid. (dattot)
gjerne ville, pnfke; datostuvam du sagaidi,
jeg vil gjerne feta dig i Tale, jeg onster at
tale med dig; illa datostuva, han vil nobig.
Datto, dato, s. voluntas, arbitrium, Vilje;
jecas dato mielde dakkat aiggo, han vil
handle efter sin egen Vilje; dam fertim
dakkat dattom bagjel, det maa jeg gjøre
mod min Vilje; saddus du datto! ske bin
Vilje!
Dattomus, -musa, s. (dattot) optatum, desi
derium, £3nffe, Vilje, Veslutning, Forfcrt;
lægo dust gin mikkege dattomusaid? er
der enbnu noget, forn bu Msker, forn du vil
have?
Dattot, datom, v. a. velle, ville, ville have;
saddus dudnji nuftgo datok! dig ske, som
du vil! ano must, maid datok, de addam
mon dudnji dam, bed mig om, hvad du
vil have, saa skal jeg give dig det; datokgo
æmbo? vil bu have mere? datostuvasim
galle, jeg kunde no! have Lyst; illa datto
buöllet, det vil nodigt brænbe.
Daca, s. 1) Beinus, en Danske. 2) (dial.)
Norvagus, Nordmand.
Dauras, adj. fast, ta’t, Ijaarb.
Daurrat, dauram, v. n. = davrrat.
Davadaddat 1. -dallat, -dadam, -dalam, v.
cont. (davedet) 1) mere og mere gaa om
til Nord, 2) bringe lcenger og Icenger ub
fra Land.
Davadak, -daga, s. (davve) boreas, Norden
vind; nuorta-davadak, Nordostuind.
Davadattet, r. fad. (davedet) bringe til at
gaa om til Nord, frembringe Nordenuind.
Davalas, -laga, adj. (däppe) sollennis, mo
ratus, fcebuanlig, artet; dam davalas mærka
mon auam, dette fcrdullnligc Ma’rke bruger
jeg; buörredavalas, fæbelig, stikkelig; baha
davalas, ufftffelig; maggardavalas olmai
son læ? Ijuorban Slags Mand er han?
Skik, Scedvane; mielcie, ifolgc
Skik,
Davaldas, -dasa, s. margo /<?<?/. Stauben,
Kanten om Ildstedet.
Davas, adv. (davve) ad aquilonem, mob
Nord’ davas guvllui, imod Nord, i nordlig
Retning.
Davastaddat, -stadam, v. fr. (davestet) loste
give Gjenlyd eller Gjensuar,
Davastus, -stusa, s. (davastet) resonantia,
Gienklang, Gjenlyd; vare ibmel sane gav
nasi davastus min vaimoin, gib Guds Drb
maatte finde Gjenklang i vore Hjerter (jfr.
fom har denne eller
hin Sygdom; maanesyg;
blodfottig.
Davdda, davda, 5. morbus, Tygdom, ©i)ge;
sormalas davddi son saddai, han faldt i
en dodelig Sygdom; davdda, mi ædnama
mietta manna, Sanbfarfot.
Davddai, adj. vedf. -ddas (davdda) forn forer
megen Sygdom mcd sig; davddas dalvve,
en Vinter, da der var megen Sygdom.
Davddalagan, adj. (davdda) ftjgelig.
Davdde, davde, s. Ilen. Vlilt.
Davdne-salla, norn. propr. loe. Tamso i
Porsanger.
Havanna 1. davdnje, s. = doavdnje.
Davebui 1. -buid 1. -buida, adv. (davve)
lcenger mod Nord, lcrnger ud tilsps.
Davebuin, adv. (davve) längere mob Nord,
lcrngere ude tilsos.
Davebus, -buga, comp. dem. (daveb) lidt
nordligere, lidt længer mod Nord. -bu^i
1. -bugaidi, lidt Icrnger imod Nord. -bufast
1. -bugain, lidt norbligere.
Davedästet, v. dem. = davedet.
Davedet, v. n. ei. (davve) 1) ad aquilonem
se vertere (de vento) gaa om til Nord (om
Vinden), 2) eid loeum rna/ri propiorem
movere, bringe Icenger ub fra Land, længer
tilhavs, fjcerne (= favledet).
Davég 1. -eil, -ékan, s. = dovta.
Davéld, adv. (davve) a plaga boreali, fra
Nordkanten,
Davemusast, adv. (davve) lcrngst i Nord,
lcengst ude tilljaus.
Davestatte, adj. (davestet) som giuer Gjen
lyd, Gjenfvar.
Davestattet, v. feiet, (davestet) 1) lade fuare
igjen, lade give Gjenlyd. 2) kunne fuarcö
igjen; dam baikest i davestatte, dastgo
nu gukken læ, åtte davestæbme i gullu,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free