- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
236

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GoalvYa. 236 Groarga.
Goalwat, goalvam, v. Itahit, nære el. ligge i
hvcrlvet Tilstand! vanas goalwa caee aide,
Banden ligger hvcelvet paa Pandet,
Goalvve, goalve, s. (goalwatl En el, noget
som styder saaledes Ryg, at det ser ud som
en hvceluet Saab; hsesta goalvvai jecas
rotte, Hesten skyder Ryg! goalwe-njudne,
Krumncrse.
Goamaget, c. transl. (goabma) blive hvcrlvei
udover.
Goamald, ade. (goabma) af den Beskanen
hed, at Kanten er hvceluet udover eller ind
over, f. Er, Sneffanl; nappe læ goamald,
Koppen, hvori Renen malfee, har Overkanten
indadboiet.
Goambal, -bala, s. praetextus, tricae. Ud
fingt, Ugreier; goambalid dakkat, gjore
Übflugter.
Goambalussat, -lusam, v. factit. (goambal)
gjore Udflngter, ikle sige lige til Tandheden
(jfr. gavvalussat).
Goandas, adj. — gantas.
Goande, s. B. — godde.
Goanded, v. a. B. = goddet.
Goandodet, v. /c/c/, = ganttodet.
Goanddot v. n. — ganttot.
Goanharastet, v.n. repere, krabbe ; g. eibbi
åla, krabbe sig frem paa Kncrerne,
Goanjadallat, -dalam, r. a. (goadnjed) tage
megen Plads, skruve, rune meget; di goan
jadallabetet goacte nuft, atte im Baga
barggat, I fylde Teltet saa op, at jeg ikke
faar PladZ til at arbeide.
-6252, x, noget, en
Gjenstand, som tager megen Plads op, som
ei kan paktes,
?,-, n, optaac megen
Plads, sylde opi
vsäuuBÄ, tomme Tunder fr)lde Baa-
bert op,
Goaiiga, s. Machina textoria. Vcrvstol,
„Gogn",
Goankas,rtc7y. (goankke)fneifenbe, hoi og rank,
Goankkai, ade. = goankkot.
Goankke, goanke, s. homo edsum et erec-
/«»i Corpus liabens, en hoi og rank En,
En, som kneiser.
Goankko, goanko, s. ansa. in qua sus
pensus est lehes. Krumstok, hvorpaa Gryden
fjoenger.
Goankkot, adj. kneifende, rankt! g. Rasset,
gaa og kneife,
Goankotet, v. habä. (goankke) gaa og kneise,
(jfr. fankotet).
Goannél, .3. (dial.) — goadnjel.
Goansta, s. Kunst,
Goappalak, -laga, s. (goappot) noget som let
hcenger ved eller klcrber fast (fin Sne, Mcl etc.).
Goappe, goape, s, = 2oppe
f
(knappe!, s. Tetrao urogaUus femina. 91im,
Tiurhone (jfr. Buköa).
Goappodet, v. faxt, (goappot) bringe til at
hcrnge eller flæbe ved"
Goappol, adj. oebf. -ppolis, (goappot) som
let flæber fast, hcrnger ved.
Goappot, goavom, 1. goabom, v. n. adhae
rere, rjcenge, flæbe fast ved (f. Eks. mit
2ReI, ©ton).
Goarad, postp. = guorald.
Goarag, postp. = guorag.
Goaraidet, r. n. = skoaraidet.
Goaran, goarran, s. iwoöluerum, ex pelle
villosa confectum, quo habena est circum
data, en (aabben Stindbeklcedmng, der bruges
om Hertens Tragrcb,
Goarasmattet, v. fad. (goarrad) gsore Hof’
fcerdiss, opblæft.
Goarasmet (goarrad) v. n. blive !)offcerbig,
oublcrst,
Goaras, goaraca, s. = 303693,
Goaratet, v. /s/5/, = skoaratet.
Goarbmastet, v. sUbü. = goanjastet.
Goarbmot, r. n. = goargijot.
Goardaset, v. tard. (goarddet) 1) i Mag
brænbe, oanne nerrft ved Ilden, 2) v. intens.
klemme paa, drive stwrkt paa; goardas turist!
driv paa, fjor orbentlig paa!
Goarddaladdat, -ladarn, v.fr. = goaidasef.
,-, i Hast brcvndc, varme
ved Ilden,
Goarddet, goardam, v. a. 1) urere, brande,
stege (om Solen); bæivas goardda garraset,
Solen branber ftærft. 2) ad ignem cale
facere, varme, stege, ophede ved Ilden, 3)
in diversam partem dbire, stja’re til Siben,
ikte gaa bent (om Saab), -i) dure habcrc,
dura labofe fatigare. behandle haardt,
holde varm mcd haardt Arbeide, drive fteerft,
fordre fncer Betaling; goardda manas, han
er ftræng mod Barnet, driver det (jaarbt;
goardda hergides sagga, han briner, brugev
ftærft sine Kjoreren,
Goarddo, adj. vedf. goardos, qui pretium
incendit, impudens, som forbrer stor 33e=
taling, som skruer Prisen op, fordringsfuld.
Goardel, s. = goartel.
Goaredet, r. a. ineuriosum esse, parum
curare, nanffjote, nanrögte, bringe til at
vantriveZ, forkue i 3]ccj:ten; ædne goared
manaides, Moderen uanffjoter fine Born!
goikadak giddid goared, Torke forkuer
Engene (jfr, goarranattet).
Goargasmattet, v.fact. (goargasmet) bringe
til at blive friere, gjøre friere, ftoltere.
/?>,’/. blive kryere, stoltere.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free