- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
237

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Goarijo.
237
Goarga.
Goargasmuvvat, -muvam, v. u. — goar
gasmet.
Goargastallamus, -musa, s. (goarggad)
noget at føle sig kry as, oære stolt af,
prale af.
Goargastallat, -stalam (goarggad) v. imit.
opfere sig, føle sig kry, stolt, pralende.
Goargaset, v. aestim. (goarggad) anse for
fri), stolt, pragtfuld.
Goargga, goarga, s. Fratercula arcbica,
And, som llælfer i hule Trceer.
Goarggad, adj. vedf. gorggis, superbus,
fastuosus, maynificus, stolt, fri), pragtfulb,
stadselig: gorggis biktasak, stadselige
-ggadet, adv. id.
Goarggadlas, -laga, adj. = goarggad; g.
jurddagid jes jecas birra adnet, have hoie
Tanker om sig fein.
Goarggadvuotta, vuoda, s. (goarggad) Kry’
hed, Stolthed.
Goarggo, goargo, s. 1) honor;_ gloria, splen
dor, 2Ere, §æber, Pragt. 2)jactatio, gloria
/i«). Bram, Pral: goarggo-namma, Hceders
nat)n, Slcegtsnaun; goargost adnet gænge,
l)æbre nogen; dusse goargo diti, lun af For
fcrngelighed; goargotaga, bramfrit; goarggo-
Boarvve, Pralhans.
Goarggodet, v. a. = goargotet.
Goargqad, v. n. B. — goargi)ot.
Goargi]oladdat, -ladarn, v. fr. dem. klatre
nu og da lidt som fnareft. -lastet, v. dem. id.
Goargqolet, v. subit. (goargijot) i Hast stige
op eller stage op en Elv med Saab.
Goargqot, goariiom, v. n. repere, ascen
dere, conto cymbam promovere, kravle,
stige op, stage, stikke sig op en Elv med
©tage ; g. hæsta «612,6 ala, stige op
paa Hestens Nyg; davda julgin goargi]o
bajas oaivvai, Sygdommen stiger op fra
Venene til Hovedet; njiegja vaibmoi ja
oaivvai goarggo, det gaar ned i Mayen
og stiger op i Hovedet; goarqoi bajas
murri, han steg op i et Tro?: goargijo
quölle, en Fifk, fom er paa Opgaaende.
Goargotallat, v. imit. = goargastallat.
Goargotatte, adj. (goargotet) bercmmelig.
Goargotet, v. a. (goarggo) laudare, cele
brare, jadare, berpmme, ophoie, prise,
fkryde af; jecas goargotet mastegen, prale
af noget.
Goarja, goarjaga, s. = goarje.
Goarjadakkés, -dakkas, adj. (goarjadet)
tilbøielig til at lægge sig i Ning som Hunden.
st ttiw ligge sammenboiet i Ning
som Hund, Ncev etc.
Goarjat, goarjam, goarjajim, v. habit. (min.
us.) = goarjadet.
Goarje, s. (se goarjadet) ingijrum cubandi
ratio, fammenrullet Tilstand eller Maadc at
ligge paa som Hund og Ncev; bæna læ
goarjest 1. goarjagest, Hunden ligger i
Ring, fammenutllet; goarja-sagje, Stedet
hvor (Rcev) pleier at ligge i Ning.
Goarjedet, v. a, colligere, asservare, samle
sammen, tage Vare paa.
Goarjol, adj. vedf. -li», (goarjot) = goarja-
dakkes.
Goarjolet, v. subit. (goarjot) i Hast lægge
sig i Ning.
Goarjostet, v. dem. (goarjot) en Üben Stund
lægge sig i Ning.
Goarjot, v. n. in gyrum cuoare, lægge sta,
i Ning (se goarjadet).
Goarjotet, v. fad. (goarjot) bringe til at
lægge sig i Ning.
Goarka, goarkkaga, s. (kun i All. og Locat.)
(goarkkat) oplpftet eller opljægtet Tilstand
(om©ri)ben); goarkkagi bigjat, løfte Gry
den hoiere oppved at forkorte Kjettingen;
goarkkagest luoittet, flippe eller flytte Gry
den ned fra Ilden.
Goarkatet, v. fad. 1) labe løfte l)øiere op
(Gryden). 2) lade fig løfte, funne l^ftes
Ijpiere op.
Goarketet, v. n. = guorketet.
Goarkkalet, v. subit. dem, (goarkkat) 1)
flytte el. Ipfte i Hast lidt op. 2) opfætte,
übfoette; goarkkalet coagganæme nubbe
bæivvai, "opfætte Forsamlingen til en anden
Dag.
Goarkkat, goarkam, v. a. 1) altius evehere,
stytte, løfte l)piere op fra Ilden (Gryden).
2) diferre, prolatare, übfætte, opfætte (min.
us.)] goarkka, goarkka, han opfætter og
opfætter. 3) v. n. secundo amne auferri,
flytte sig, drive mcd (Strømmen; vanas ja
flotta goarkkab ravnje mielde, Banden
og Tommerflaaden drive med Strømmen.
3) M/s//, impingi, strabc imod, stode imob;
vanas gedgi, bodne vuöstai goarkka,
Banden straber imob Stenene, imod Bunden.
Goarkket, goarkam, v. n. — guorkket,
Goarnjastet, goarnjot, v. n, (dial.) = goar
qastet, goargi]ot.
Goarnjestet, v. n. uredine affici, svie, fole Svie.
Goaniastet, v. subit, (goargijot) i Hast stige
lidt op; de goarijasti son dallanaga cacest
bajas, da steg han straks op af Bandet,
Goarqostet, v. dem, (goargijot) stige lidt
op, et enkeltTrin, stage lidt op.
Goari]otak, -tåga, s. (goargijot) Sted, hvor
man kan stige eller kravle op.
Goarriotatte/af/j. (goarnotet) befiigelig, som
kan stages.
Goargostaddat I. -stallat, v. imit. — goarga
stallat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free