- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
283

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hai
Häbino 283
J
Häbmodet, v. a. (häbmo) have Lyst, »ære
lysten efter 2cefferl)eber.
Habna, 5. Sy. — hamna.
Habres, habra 1. habran, s. Sv. hircus,
Gedebuk.
Habs, s. (dial.) — kakse, Lugt.
Habsedet 1. habset, v. n. — havsedet.
Haddai, adj. vedf. haddas, (hadde) I) som
betinger hsi Pris, kostbar. 2) forn &ar god
Raad til at betale.
Haddaiduttet, v. fad. (hadde) forhoie Prisen,
faa Prisen til at stige.
Haddaiduvvat, -duvam, v. subj. (hadde) 1)
faa ftørre Pris, blive kostbarere. 2) faa stMe
Vetalingsmidler.
Haddalas, -laga, adj. (hadde) 1) kostbar.
2) som har at betale mcd ; vuövddet hadda
lagaidi, scelge til dem, som have at betale mcd.
Hadde, s. l)prelium, Pris; hadde læ gorg
iium, Prisen er steget; mi haddid læ bier-
Fost? hvad Pris er ber paa $jøbet? i dam
haddest vuölge gosage, go ik adde æmbo,
for den Pris bliver det ikke til noget, naar
bu ei vil give mere; im dam haddai bija,
jeg fælger ikke til den Pris. 2) unde solvi
potest, Betalingsmiddel: i sust læk rutta
ige hadde, han har ikke Penge, heller ikke
Penges Vcrrd.
Haddetesvuotta, -vuoda, s. (hadde) 1) Vcerdi
loshed. 2) Mangel paa Betalingsmiddel.
Haddetuttet, v. fad. (hadde) 1) Utøve Pris,
Vcerdi, forringe. 2) bewve Betalingsmiddel.
Haddetuvvat, -tuvam, v. subj. (hadde) 1)
blive uden §Bærb, Pris, forringes. 2) blive
uden Betalingsmiddel.
Haddo, s. Sy. ultio, vindida, Hcevn.
Haddotakkés, -takkas, adj. Sy. hcevngjcerrig.
Haddotet, v. a. Sy. ulcisci, defendere, hcevne
sig, forsvare.
Hadna, håna, s. Aftrcrkker paa BpZselaas.
Hadna, suff. negat. R. = kætta.
Hadnudak, -daga, s. = hanesvuotta.
Hadnaset, adv. (hanes) gjærrigt.
Hadten, interj. Sy. prohf ah! Ak!
Hadar, adj. vedf. -dares, (hadardet) — hadar
dakkés.
Hadardakkés, -dakkas, ach. (hadardet) som
er tilbFielig til at fingerere eller tage paa Ting.
Hadardet, v. a. contredare, fingerere paa,
ofte tage paa, ikke funne labe ligge urørt.
Hadardkættai, ca/’. verb. (hadardet) 1) üben
at fingerere paa, 2) adj. vedf. -kættes,
urFrt.
Hadkot, v. a. (obsol.) devorare, æbe graabigt,
fluge i fig.
Hadoi, adv. se hictoi.
Ha3otet, v. a. — a3otet.
Haggo, s. = stagjo.
Hafset, v. a. — Kaliset,
Haga, adj. vedf. hagas, agüis, pramptus,
strenuus, flink, dristig, dygtig, „Hag" ; gievra
læ dat vuoksa ja haga gæsset, den Okse
er swrk og flin! til at trcekke.
Hagan, s. Sy. sepes, hortns, Hegn, ©joerbe,
Have.
Hagar, adj. 1) alacer, fyrig. 2) cupidus,
fjcer efter.
Hagarvuotta, -vuoda, 5. (hagar) Fyrighed,
Kjcerhed efter noget.
Hagavuotta, -vuoda, s. (haga) Driftighed,
Dygtighed.
Haggot, v. n. Sv. odorem spargere, emittere,
effundere, give Lunt fra fig.
Hagja, haja, s. orfor, Lugt; bacca, baha
hagja, Stank.
Hagjahak, -kaga, 5. (dial.) Ho udbredt paa
Marken til Tsrring.
Hagjaset, v. n. = hagjoset.
Hagjédet, v. cow/. (liagjit) adsprede i Mag,
holde paa at adsprede.
Hagjestaddat 1. -stallat, -stadam, -stalam,
v- fr. (hagjit) nogle Gange som snarest
abfprebe.
Niestet, v. dem. (hagjit) abfprebe lidt, som
snarest, hurtigt.
Nagget, v. a. (dial) consuere, sy sammen.
Hagjit, v. a. dispergere, sprede, adsprede
(r= bidgit).
Hagjoset, v. transl. 1) discedere inter se, ad’
spredes. 2) dissilire, gaa i Stykker: biktasak
læk hagjosam, Klcederne ere gaaebe i Stykker.
Hagjosuttet, v. fad. — hagjit.
Hagjosuvvat 1. -suvvat, -suvam, v. subj.
— hagjoset.
Hagno, s. Sy. patrocinium, defensio, For
svar, Hegn.
Haga, postp. = tåga.
Hagadet, v. cont. (hakkat) i Mag staffe til
veie, fremskaffe.
Hagastet, v. dem. (hakkat) lidt, som snarest
staffe tilveie.
Hagatatte, adj. (hakkat) fremskasselig, til
veiebringelig.
Hagatet, v. fad. (hakkat) 1) lade skaffe til
veie. 2) funne tilveiebringes.
Hagolas, -laga, adj. (hakko) kun i %ox
binbelfe mcd vutjste: vuöste-hagolas, sedi
tiosus, opfætfig, oprørff.
Hagon, adj. = vuöstehagon.
Hagostet, v. n. = vuöstehagostet.
Hai, part. encl. — ai.
Haiget, v. n. (dial) tolutim incedere, galo
pere.
Haigelet, v. n. (dial.) exsilire, springe op
Haiger, adj. — aiger.
Hafsa, s. = haksa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free