- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
346

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Juska. 346 Jæggai.
Juskaset, v. tard, (fusket) faa smaat brage
eller synge i Isen ved Stod af Isvil.
Juskatallat, -talam, v. fr. = fusket.
Quäket, v. n. mugire quum glacies baculo
mucronato pulsatur, brage, give Lyd i Is
ved Stpd af Ispig.
Jusketet, r. n. Sy. 1) enixe Idborare, ar
beide haardt, strebe, 2) vocem edere, lyde,
give Lyd fra sig,
Jusketet, v. mom. (jusket) en Gang give
Lyd, brage i Is ved Stfid af Ispig.
Jusketet, v. n. Sy. ad aliquid offendere,
(tobe (ig mod noget. -tastet, v. dem. id.
Juskotallat, 1. -taddat, -talam, -tadam, v.
cont. (juskotet) holde paa at stikke eller stode,
Juskotet, v. a. pulsåre, ferire (glaciem
baculo), stode el, stikke (med ©to!, Pigstav
i Isen); sobin juskotet jiei]a, stikke i Isen
med Pigstav (for at faa Hul eller prove om
den er er).
Jussot, jusom, v. n. suggrunnire, (maa=
grynte (om Gris).
Justan, s’. baculus mucronatus ad glaciem
perforandam, Pigstav el. Ispig til at hugge
Hul i Is med.
Justaset, v. tard. (justet) i Mag hugge Hul
i Is med Ispig.
Justatak, -tåga, s. (justet) Steb, hvor man
ar pugget Hul i Is.
hüstelet, v. stibit. (hustet) i Hast, som snarest
hugge Hui i Is,
Justestet, v. dem. (puslet) en enkelt Gang
hugge i Isen med Ispig, stode med noget;
justesti su oaive ædnami, han (tobte hans
Hoved mod lorden.
Duztet, v. a. baculo mucronato glaciem per
fundere, stikke eller hugge med Ispig &ul
i Is, Dde med noget; j. jieria, hugge Hul
i Is.
Justetatte, adj. (hustetet) muligt at hugge
Hul i Is.
Justetet, v. fad. (hustet) 1) lade hugge Hul
i Is. 2) funne hugges, va?re muligt at
hugge Hul.
Jut, jude, 5. i?, cliscus, patina, Fad.
Jutte, cö«J. Sy. quod, quia, at, eftersom.
Jiitted, v. a, B. narrare, fortcelle.
Kuttet, v. n. Sy. — Kottet,
Juttus, s. Sy. animal, bestia, Tyr, Kvceg,
Juttus, -ttusa, s.fabida, Eventyr (= suveas).
Jucaidet, v. w. (juceat) dure.
Jucatet, v. fad. (juccat) lade bure.
Jucetästet, v. dem. (jucetet) bure lidt en
Gang.
Jucetet, v, mom. (juccat) en Gang dure.
Jucca, juca, ,9. strepitus, mugitus, Dur.
Juccalet, v. subit. (juccat) bure lidt, som
snarest.
Juccat, jucam, v. n. fremere, strepere, bure,
bruse (jfr. jubmat, loaecat).
Juvddo, adj. vcdf. juvdos, negligens, incurio
sus, frigidus, ligegyldig, negligcnt, kold
sindig; gæsage 1. gænge vuöstai j. læt,
vcere ligegyldig, kold tmob nogen; j. moars
sasis, kold imod fin Kjcereste; savcea læ
juvddo labbasis, Tauen er ligegyldig mod
(it Lam,
Juvddodet, v. fad. (juvddot) gjore ligeqyldig,
kold.
Juvddot, juvdom, v. n. (juvddo) negligen
tem fieri, blive ligegyldig, folb, negligent,
Juvddovuotta, -vuoda, s. (juvddo) Ligegyl
" dighed, Kulde.
Juvdos, adj. = juvddo.
Juvdot, adv. (juvddo) ligegyldigt, koldt, negli=
gent.
Juv33ulas, adj. =
Juv3udakkes, -dakkas, adj. (juvssot) til
boielig til at rugge.
Juv3udet, v. cont. (juov3sot) holde paa at
rugge, vakle.
Juv3un, adj. =
Juvlla, -via, s. rota, et Hjul,
Juvsakættai, 1) s«)’, verb. (juksat) üben at
naa, indhente, 2) adj. vedf. -kættes, uop
naaet, uindhentet,
Juvsatallat, 1. -taddat, -talam, -tadam, v.
neutr. pass. (juksat) indhentes, naaes.
Juvsatatte, adj. (juksat) opnaaelig, inb=
hentelig.
Juvsatet, v. fad. (juksat) 1) lade indhente.
2) kunne indhentes, naaes.
Juvvuted, v. fad. B. = jugatet.
Juvvuc, s. dem. B. — jogas.
Jæddasuvvat, -åuvam, v. subj. (jectdit)
blive trostet, lade sig trpfte; galle mon
viggim dam læska riebo jectdidet, mutto
i jæadasuvvam, jeg (ogte nok at trpfte den
(taffelé Enke, men hun lob (iq ikke trpste.
Jæddatuvvat, -tuvam, I. -huvvat, -huvam,
v. subj. = jæadasuvat.
v. n. = jadgijot.
Jægadastet, v. dem. (jægadet) adlyde lidt,
en enkelt Gang; dam ovta have oagom
du jægadastet vehas, denne ene Gang faar
jeg adlyde big lidt,
Jægadet, v. a. obedire, adlyde; i son jægad
gænge, han abh)ber ingen; olmus bærre
jægadet ibmela æmbo «o olbmuid, Aab.
5, "29.
Jægaldakkés, -dakkas, adj. (jægadet) flink,
(nar til at adlyde, -vuotta, s. id.
Jægamættom, adj. = jægotæbme.
Jæggai, adj. vedf, jæggas 1. jæggajes,
(jægge) myret, fuld af Myre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free