- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
375

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375 Lavggi.
Laudne.
Lauäuem 1. lauäna, s. H. Opgang:
peivs 1. Solens Opgang (jfr. viääotak, Ned
gang).
Lauäuet, n. gaa op.
Lautia, 5. et fiyvende Insekt, Brcems,
Renbrcems.
Lauk, 5. H). 1) porrum, Søg. 2) muna,
Saltlage.
Lanka, adj. Sy. — lavggad.
Lauket, v. n. Sy. — lavggat.
Laule, s. H. pellis ferina pretiosior, Dyre-
stind.
Laura, nom.propr. vir. H. Laurentius, Lars.
Lauta, s. Sy. scamnum, Bcenk.
Lautet, o. n. Sv. sonare, lyde.
Lavadak, -daga, s. — lavardak.
Lavar, 5. daemon invisiMlis, in cujus M
testate liberi immodesti aut homines con
tumaces, tacitumi et morosi, quamdiu
tales tnanent, esse putantur, et usynligt
Vcesen (i hvis Vold uartige Bprn eller gjen
stridige Folk tcenkes at vcere i deres trodsige,
taufe eller grætne Tilstand): 30 sutta ja
Bielgga dast, de jærra, jogo don lavar
lutte ellik? naar nogen er vred og bliver
blid igjen, ba spsrger man, har du vceret
hos Lavar? o: er bu nu blid igjen? lavar
guössest mannik, dv var til Gjcest hos
Lavar, du var grætten; lavar lusa vuölgget,
blive grcetten.
Lavardak, -daga, s. dies saturni, LMdag.
Lavastak, s, — labastak.
Lavastallat, -stalam, v. imit. (lavve) kalde
Frcende, opftre sig som Frcende eller Be
slcegtet; lavastalla muina, han opfører fig
som Frcende mod mig.
Lavästet, v. a. = labästet, lappat.
Lava«, -lavata, s. dem. (lavve) üben, kjcer
Frcende; boade deiki lavaSam! kom hid
Frcende!
Lavda-olmai, s. assessor, homo privatus, qui
in judicio assidet, Lagrettesmand,
Lavdda, adv. übique locoruni, overalt übbrebt
allevegne paa; boccuk lavdda dam varest
oidnujek, Rensdyr fee§ overalt paa Reibet
davdda læ lavdda ædnamest, Sygdommen
er over hele Landet; lavdda buok, overalt
lavdda lagje, jcevnt udover.
Lavddadet, v. fad. (lavddat) lade übbreb
sig, abfprebe fig; boccuid lavddadet, lad
Rensdyrene sprede sig ad.
Lavddalet, v. subit. (lavddat) i Hast udbred
sig. abfprebe sig.
Lavddat, lavdam, v. n. (lavda) manare
diffundi, udbrede fig, brede sig ud overalt;
mierkka lavdai gavppuga ala, Waagen
udbredte sig over Byen; lavddagodi oappo
dakkavidé, Lceren begyndte straks at übbrebe
sig; mv ucca ellus læi lavddam nu Sab
bat dirra goafte, dego mi stuora æloid,
min lille Renhjord havde fprebt sig rundt
om Teltet faa smukt, forn om det skulde
have vceret en stor Hjord.
Lavdde, lavde, s. (min. us.) — luovdde,
Brcet, Fjcel.
Lavdnet, v. a. = lævdnet.
Låvdnjai, adj. vedf. -dnjas 1. -dnjajés,
(låvdnje) ria, paa Torv, torvrig.
Låvdnje, låvnje, s. gléba, caespes, Torv,
Grcestorv’. låvdnjejægge, Torvemyr: låvd
njid Suoppat, roggat, hugge, grave Torv.
Låvdnjejavrre, n. prop. loe. Lakselvand.
.åvdnjevuodna, n.propr. loe. $or3angerfjorb.
Låvdnjit, v. a, (låvdnje) 1) betægge, bæffe
mcd Torv. 2) arbeide mcd at tage op Torv.
Lavedak, -daga, s. (lavet) Bringebcrrstilk med
Blade paa.
Lavet, -vveha, 5. Bubus Idaeus, L. Bringe
bærfttlf.
Lavgadet, v. cont. (lavggat) holde paa at
fcrlde sammen, faa til at slutte tæt sammen.
Lavgastak, -staga, s. = Sy. libja.
Lavgastet, v. dem. (lavggat) lidt, som fnareft
fammenfælbe.
Lavgatatte, adj. (lavggat) fammenfælbeltg.
Lavgatet, v. fad. (lavggat) 1) lade slutte
tcet sammen, bringe til at slutte tcet. 2) lade
sig sammenscelde, kunne sammenfceldes.
Lav’992, adv. arde, tætfluttenbe.
Lavggad, adj. vedf. lavggis 1. lavggadis,
arete coassatus, som flutter godt sammen,
tæt, som falber godt i hinanden: gerés læ
nuft lavggad, åtte öaee jækka, Kjcerissen
er faa tæt, at den holder Vand; lavggis
fielok, tætfluttenbe, godt sammenfaldende
Fjcele.
Lavygaäet, tcet sammenslut
tende.
Lavggaävuntta, -vuocka, s, (lavFßaä) den
Egenstab at Tingene slutte tcet sammen, falde
godt i hinanden, Tcethed.
Lavygaiet, v. FttW. i Hast sammen-
fcelde.
Lavggamættom, adj. (lavggat) som umulig
kan bringes til at falbe eller flutte tcet sammen.
Lavggat, lavgam, 1) v. n. aptari, compingi,
slutte til, flutte, passe tæt sammen; faskorn
jieiia erit, vai uksa lavgga, jeg straber
Isen af, for at ©øren fan flutte tcet til.
2) v. a, coassare, aptare, fammenfælbe,
føte tcet sammen, indfcelde; lavggat ligge
muoraid dåsa, gost raigge læ, indfcelde
Reservetrceer der, hvor der sindes Aabning,
Lavggel, adj. vedf. -ggelis, (lavggat) som
slutter tæt sammen,
Lavggim-lokker, s. 2angl)øt»el.
Lavggit, v. a, fcelde sammen (= lavggat).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free