- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
389

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Loaiclclo. 389 Loappa.
Loaiddoli, adv. (loaiddo) ncermere hen imob
©ooeplabfen; -lebbui, -lebbuci, -lebbucidi,
lidt ncermere Ijenimob samme Sted.
Loaiddolist, praep. (loaiddo) nærmere Sove
plabfen end.
Loaidestet, v. n. = loaidastet.
Loaidob, adj. compar. (loaiddo) som er ncer
mere Sovepladsen; loaidobuid el. -buidi,
ncermere hen imob ©oueplabfen.
Loaidomus, -muga, adj. supert, (loaiddo)
som er ncermeft Sovepladsen.
Loaikkat, loaikam, v. n. — loikkat,
Loaitodet 1. loitudet, v. a. (loaitto) tardare,
fagtne; 1. matke, fagtne Farten.
Loaitot, adv. (loaitto) lente, sagte, langsomt,
mageligt, roligt.
Loaitto, loaito, adj. vedf. loaitos, lardus,
lentus, langsom, magelig, rolig.
Loaittot, loaitom, v. ri. (loaitto) tardari,
sedari, sagtne, blive langsom.
Loaketaddat 1. -tallat, -tadam, -talam, v.
fr. (loakke) nu og ba, af og til blive mag
eller stilles nogenlunde (om Vind).
Loaketästet, v. dem. (loakke) blive mag for
en kort Stund.
Loaketet, v. mom. (loakke) pludselig blive
mag, spagne (om Vind).
Loakka, loaka, s. (dial.) — njakka, Brosme.
Loakka, s. R. = luökka,
Loakke, loake, 5. tempestas tranquitta sa
tenus, ut vento adverso remigari possit,
magt Veir, saavidt stille, at man kan ro
mod Vinden (jfr. loagge, vacce, goalkke).
Loakko, s. (tantummodo in eompos.) (kun
i Sammens.) fier-loakko, instrumentum
ad costas traliae flidendas, en Indretning,
der bruges til at bøie Bcenderne i Nenflceden
(jfr. njammo).
Loaktalet, v. cont. (loaktet) arbeide paa,
føge at fulbføre, faa Ende paa.
Loaktelet, v. subit. (loaktet) i Hast ende,
flutte, faa Ende paa, fulbføre.
Loaktet, loavtam, v. a. finire, dandere,
perficere, gjøre Ende paa, tilendebringe, for
bruge; mi lovtimek buok, ja don govsa
tallik, vi gjorde Ende paa Alt, og du bleu
forbtgaaet; bargo loftet, tilendebringe et
Arbeide; aige joavddelassan loaktet, til
bringe Tiden i Lediggang.
Loamas, loabmaca, s. dem. (loabme) Üben
Aabning, Smuthul.
Loameld, adv. (loabme) faa beffaffen, at der
findes Aabningcr ind imellcm Lag eller under
Overlag.
Loamold, adv. (loabme) = loameld.
Loanas, adv. — lonas.
Loanaset, v. nes/»», (loadne) anfc for slap,
ilte stram nok.
Loande 1. londe 1. lont, s. R. = lodde.
Loanedet, v. a. (loadne) — loadnodet.
-dästet, v. dem. id.
Loaneslagan, adj. (loadne) noget slåp, tem-
melig slap.
Loanet, adv. (loadne) slapt, ikke stramt.
Loanggaset, v. n. = loggaset.
Loankestet, v. dem. (loankket) jmælbe lidt,
slaa, klinge lidt; biello loankesta, Vjelden
flingrer.
Loanketet, v. mom. (loankket) [mælbe, slaa,
klapre én Gang pludselig.
Loankka, loanka, .9. crepitus, ©mætb, Klap
ring; loankka-uksa, en Dor som smcelder,
klaprer.
Loankkalet, v. mom. (loankket) én Gang
fmælbe eller klapre med noget.
Loankket, loankam, v. n. cum strepitu
daiidi, raucum tinnire, crepare, smcelde,
slaa i (om en DM), klapre, klinge baarligt
(om en ussel Bjcelde).
Loankot, adv. (loankket) lost tillukket saa
Tingen klaprec, fmælber.
Loankotet, v. fad. (loankket) bringe til ofte
at fmælbe, klapre; Megga loankota uvsa,
Vinden bringer ©øren til at smcelde.
Joannes, v. n. R. ridere, le.
Loannem, s. R. risus, Satter; loannem-
karte, Lattersalve.
Loanostet, v. dem. (loadnot) slappes lidt,
tabe noget af sin Stramhed el. ©pænbfiigf)eb.
Loapakættai, 1) car. verb. (loappat) uden
at tage Ende, slutte. 2) adj. vedf. -kættes,
uaffluttet.
Loapatästet, v. subit. (loapatet) i en Hast
ende, flutte, gjøre Ende paa.
Loapatatte, adj. (loapatet) endelig, som man
kan faa Ende paa.
Loapatattet, v. fad. (loggtet) 1) lade ende,
slutte, gjøre Ende paa. 2) kunne gjores
Ende paa, sluttes.
Loapatet, v. a. (loappa) fin ire, dandere,
ende, gjøre Ende paa, slutte, tilenbebringe;
arvve aiggo muottaga loapatet, Segnen
gjør snart Ende paa Sneen; hægas loa
patet, gjore Ende paa sit Liv; matkes loa
patet, fuldfore fin Reise.
Loapatægje, s. pers. et ach. En forn ender,
slutter, endende, sluttende; alma don jes
legjik sikke algatægje ja loapatægje, du
var jo felt) den, som baabe begyndte og
sluttede.
Loapetet, v. ’mom. (loappat) i Hast tage
Ende.
Loappa, loapa, .3. finis, exitus, Ende, Slut
ning, Übgai;g, Udsald; gidda vakko loapa
ragjai, indtil Ugens Ende; gidda loppi,
inbtil Enden; dat dapatus nubbe loapa
oagoi, F» gaddam læimek, den Begiven
hed fik en anden Slutning, end vi havde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free