- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
418

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Malma. 418 Mani.
Malma, s. 1) aes, Malm. 2) lignum firmis
simum, Al (det Indre i tretet).
Malmme, malme, .5. (ohsol.) pollen, sigtet
Mel, fint Mel,
Malo, ,3. Sy. ripa latus avl //i//,’/ lapidosa,
stenig Strand,
Malske, .3. perturbatio, confusio, Uorden,
Forvirring, Nore,
Malsket, v. a. Sv. miscere, confandere, blande
ifammen, rore ihop.
Maltas, s/s// plenus vaporum, kvalm, som
har Kvalme,
Maltastallat, -stalam, v. n. (Maltas) nau
seare. sole Kvalme, Vcemmelse (ester Mad).
Maltasvuotta, -vuoda, s. (Maltas) Kvalme,
Malte, ,3, Sy. frumentum vel hordeum mace
rosum, unde coquitur. cerevisia, ptisana,
Malt,
Maltes, adj. Sv. haJbus, Icefpenbe.
Maltestet, v. n. Sv. (maltes) bäümtire, lcespe.
Måltos, adj. Sy. non satis bene valens,
upasfelig.
Måltot, v. n. Sy. aegrotare, nære syg.
Malttadet, v. a. (Maltas) nauseam excüare,
foraarsage, äffe Kvalme: dat borramus læ
MUO, denne Mad Har staffet mig
Kvalme,
Mamma, ,3. mamma, Moder.
Mammon, ,5. marnmonas, Mammon, Penge.
Man, pron. fe mi.
Man, adv. 1) quam, hvor? man 0110, allag,
farga"? hvor meget, hvor hoi, hvor snart?
man davja galgam mon andagassi addet
mv vielljasam? hvor ofte skal jeg tilgive
min Broder? 2) quamvis, hvor; jus de
man buörre lifci! hvor godt det end var!
jus de man ædnag! hvor mange end!
mon cuovom, jus de man gukkas mana
cak, jeg folger, hvor langt dv end gaar.
Man, adv. H. — go, end.
Mana, adv. Tandem, vel, dog, i al Verden;
mi son mana’? hvad i al Verden?
Mana, .3. JR. — manna.
Manadet, v. co)?/, (mannat) gaa i Mag, gaa
fmaat, holde paa at gaa.
Mänaiduttet, v. fad. (manna) forsyne mcd
Born, skaffe Born,
Mänaiduvvat, -duvam, v. subj. (manna) for*
synes med, faa Born,
Mänak, adj. H. (Manna) de bestiis dicitur,
imprimis de vrsis, quibüs sind cafnli,
som har Unger (tfær om Björnen).
Mänalas, -laga, adj. (manna) barnlig., -las
vuotta, s. Barnlighed.
Manas, ,3. (min. us.) ancilla, Tjenestepige.
Mänastallat, -stalam, v. i»??’/, (manna) lege
med buffer, bruge buffer.
Mänastatte, adj. (manastallet) barnslig, barn
agtig.
Mänastattet, v. imit. (Manna) puerüiter se
gerere, oprore sig, vise sig, gjore noget som
et Barn,
Mänastovvet, r. n. Sy. (Manna) repuera
scere, blive baroagtig, begynde at gaa i
Barndommen.
Mänas, -ca, s. dem. (Manna) übet, fjært
Barn; manacidam! Bornlille!
Mänaset, v. aestim. (Manna ) anse, holde,
erklcere for Barn; mänasam su, jeg anser
ham for et Barn,
Mänatak, -taga, .3. (mannat) transitus,fauces,
Straak, Gjennemgang, Pas.
Mänatatte, adj. (mannat) passabel, farbar;
gorgge, mi i læk mänatatte, en Fos, som
tue er farbar; mänatatte dalkke, V>.ir,
som man kan reife i.
Mänatesvuotta, -vuoda, .3, (manna) Barn
loshed.
Mänatet, v. fad. (mannat) 1) labe fare; »o
golma bæive mv lutte læi orrom, de
mon su mänatim, da han havde oceret
hos mig i 3 Tage, lob jeg ham fare. 2)
miste, 3) gjorligt at fare; i daggo mänat,
her gaar det ikke an at fare frem.
Mänatuttet, v. fad. (manna) berove Barn,
gjøre barnlos,
Mänatuvvat, -tuvam, v. subj. (manna) be
roves, miste Barn, blive barnlos.
Manatæbme, -tærne, adj. vedf. -te« (manna)
1) som ei er frugtfommelig. 2) 6arn(oS.
Manatægje, adj. = mänatatte.
Mända, adv. A foras, ud. af; rutte sona
mända, Matth/ö, 29.
Manelme, ,3. Sv. mundus, Universum, Verden.
Manem, mannema, ,3. renes, Nyre,
Manem-buoidde, s. Nyrefedt.
Manem-calbme, .3, = manem.
Manen, adv. (Praedic. af mi) 1) quaprqpter?
hvorfor? 2) quem ad finem? huortil?
Månetesvuotta, -vuoda, s. (manne) Wg
los(jeb.
Månetæbme, -tærne, adj. vedf. -te» (manne)
som ei (jar Mg.
Mangagærdan 1. -gærdasas, adj. (gærdde)
mangfolbig.
Manga, adj. Sy. = mai]i]a.
Mangalagan 1. lagas, adj. Mangeslags.
Manganet, v. n. Hi’. = mai]i]anet.
Mangas, manggasa, .5, plures, mange« En,
en Mcengde.
Mangaslai, adj. mangeslags,
Mangga, manga, adj. midti, mange; manga
gærde, mange ©ange.
Mangi, adv. (dial.) saepe, mange Gange.
Manidakkes, -dakkas, adj. (manidet) 1)
tilboielig til at mane, 2) som synes, at ber
gaar for meget til i Husholdningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free