- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
466

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Narre. 466 Naute,
Narre 1. närri, adj. et s. vcdf. närres 1.
narris, prodivis ad iram, »rebagtig, fint,
braasint. -vuotta, s. id.
Narre, nare, s. 1) quantum comenit et
sufficit, faa meget, som for et bestemt Til
fælbe behoves eller passer, en Portion;
vuossam-narre, faa meget som behpves til
en Gangs Mogning; geris-narre, faa meget
forn kan gaa i en Kjceris, et Kjcerislces;
njudnedubbak-närre, en Pris Tobak, 2)
fere, omtrent; loge narre el. nar vadnasak,
omtrent 10 Baade; vakko narre, omtrent
en Uge (jfr. amo).
Narredakkes, -dakkas, adj. (narredet) som
er tilbpielig til at narre, til Narreri,
Narredet, v. a. (narra) Hindere, narre, have
Spas med.
Narrestet, v. a, (narret) en Gang narre.
Narret, v. a. Sy. = narredet.
Narrevuotta, -vuoda, 5: (narre) Hidsighed.
Narrodak, -daga, s. — narrevuotta.
Närrotallalas, adj. (närrotallat) forn er til
boielig til at oære grætten, som ofte er
vranten, grætten.
Närrotallat 1. -hallat, -talarn, -halam, v. n.
(narre) pære grætten, vranten (ifær om Vorn),
krangle, kjevle (om Voksne).
Narsidnig, adj. vedf. -sidnigés, invitus, ob
stinatiis, vrangvillig, prang og onb (om
Dyr og Folk).
Narsidnigastalet, v. n. (narsidnig) opføre
sig vrangvilligt.
Narsidniget, adv. (narsidnig) vrangvilligt.
Narsidnigussat, -gusam, v. n. = narsidni
gastalet.
Narsidnigvuotta, -vuoda, s. (narsidnig)
Vrangvillighed.
Nartel, s. Sy. — snartal.
Narvagattet, v. fad. (narvaget) bringe til
at faa Rynker, skaffe Rynker eller Skrukker,
gjøre inbfalben; buöccevuotta narvagatta
cl. narvodatta nieraid, Sygdom gjor Kin
derne indfaldne.
Narvaget, v. transl. (narvve) in rugas repli
cari, yietum fieri, faa Rynker eller Skrukker,
blive indfalden, slunken: narvagam el. narvo
dam nierak, rynkede, indfaldne Kinder.
Narvas, adj. (fun enest.) rugosus, rynket, som
har Rynker eller Skrukker.
Narvas, -vaca, s. dem, (narvve) 1) et übet
Stykke tyndt Ncever. 2) en üben Rynke.
Narveld, adv. (narvve) rynket, skrukket, slunken.
Narvodaddat, -dadam, v. fr. (om flere) =
narvaget.
Narvodästet, v. dem. fe narvodet.
Narvodattet, v. fad. = narvagattet.
Narvodet, v. n, = narvaget; narvodam
nierak, indfaldne, slunkne Kinder
Narvohallat 1. -tallat, -halam, -talam, v
fr. nu og ba rynke Panden (jfr. nirvo
hallat).
Narvve, narve, s. 1) cortex tenuis betulae,
trmb Ncever, Nceverhinde. 2) runa, Rynke
Skrukke. 3) = nordel. ’ ’
Narvvo, adj. Sy. = snarva.
Naskal, 5. terebellum, siibula, et übet Bor
en Syl,
Nasker, s. — naskal.
Nassot, v. n, /abi (de rebus gravibus, quae
aegre movert possunt), stride (om tunge
©jenftanbe, som man neppe fan flytte).
Nastas, -staca, s. dem, (naste) üben Stjerne
Naste, s. stella, Stjerne; ictdedes naste,
Ätorgenstjerne; awe-naste, Tm- cl. Solv
stjerner, der bruges som Stads paa Bcrlter:
dalwe-albme dievva nastin, en Vinter’
himmel fuld af Stjerner: orro-naste, Fiks
stjerne.
Naste-albme, -alme, s. Stjernehimmel.
Naste-diette, adj. stjernekyndig,
Naste-lucas, -ccasa, s. ©tjerneffub.
Naste-oappavas, -våga, adj. ftjerneftmbig.
Nastet, v. a. Sy. = cuorget.
Nastetet, v. a, Sy. concutere, quatiendo
excitare, ryste, stake, ophidse.
Naste-cuovgga, -vga, .5. Stjernelys.
Nasotæbme, adj. = masotæbme.
Nasso, s. = masso.
Natot, v. a. Sy. negare, næate.
Natta, nåda, .9. (dlal) = nadda.
Natur, 5. Sy. natura, Natur.
Nav, adv. = nu, nuft.
Nauda, ,5, (dial.J = nadcta.
Naudadet, v. a. (dial.J — naddadet.
Nauddaset, adv. (naudes) fnaut, knapt,
Naudes, nauddas, adj. exlguus, knap (om
Vind), snau.
Nauft, adv. = nuft,
Nauk, adv. Sy. — mivta.
Nauka, .5. Sy. grex minor pecudum. en
mindre Flok cl. Hob af Dyr.
Naukast, adj. Sv. inutüis, unyttig.
Naukas, s. dem. fe nauka’.
Navle, ,5. Sy. = navlle,
Naulet, v. a. Sy. = navllit.
Naulhatas 1. bællje-naulhatas, s. dolor au
rium, £reocerf, Aresting.
Naura ]. nauraha, s. Sy. — navras.
Naurotet, v. a. Sy. illudere, gjote Nar af.
Nauste, s. receptaadum cymharum, Nost.
Naut, s. Sy. — nadtfa.
Naute, s. Sy. pellis ferina pretiosior, Dyre
skind mcd fulde Haar paa (jfr. navdde).
Nauter, s. Sv. difficultas vedurae, ob nivem
copiosam nee satis compadam, Ufere paa
Grund af megen IM ©ne.
Nauta, adv. Sy. = nuvta,
Naute, adv. Sy. = nuft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free