- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
467

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nave.
Naute. 467
30
Nautet, v. a. Sy. = aiktit.
Nautot, v. n. Sy. pillostm fieri, blive fulb=
haaret.
Navaldallat, -dalam, v. fr. (naveldet) skolde,
affirabe Haar af (flere) Skind.
Navaldattet, v. fact. (navaldet) bringe til
at ftaa, sidde eller ligge tæt sammen. _
Navaldet, v. n. (obsol.) tamquam constipatos
accubare, adstare vel assidere, ligge, ftaa
el. sidde saa tæt sammen, som om man var
pakket.
Navar, navvar, s. terebra, Naver.
Navas, -vaca, s. dem. (nappe) üben Navle,
Navdadet, v. a. (dicd) — navdaset.
Navdahet, v. a. = navdaset.
Navdaiduttet, v. fact. (navdaiduvvat) gjore,
at der Miner en Mcengde Rovdyr, Ulve.
Navdaiduvvat, -duvam, v. subj. (navdde)
blive mange Rovdyr, blive et ulverigt Aar.
Navdastaddat, -stadam, v. fr. (navddet)
scette Agenavn paa, kalde.
Navdastakkés, -stakkas, adj. (navddet)
forn er tilbpielig til at fætte Øgenann paa
Folk.
Navdastallalas, adj. — navdastakkes.
Navdastallat, -stalam, v. imit. (navdde)
forestille Ulv, agere Ulv (om B,arn).
Navdastallat, -stalam, v. (navddet) give
Tilnavn, j2genavn.
Naväaztet, i’, sl. (nllvääe) gjsre Fangst af
Rovdyr, Ulne.
Navdas, -daca, s. dem. (navdde) et libet
Äoudyr.
Navdasämus, -sebmusa, s. (navdaset) noget
at nyde, Gjenstand for Nydelse.
Navdasästet, v. dem. (navdaset) nyde lidt,
som fnareft nyde noget.
Navdasatte, adj. (nåvaret) som kan nydes,
font er nærb at nyde.
Navdasattet, v. fact. (navdaset) 1) lade nyde.
2) labe sig nyde, kunne ntjbe§.
Navdaset, v. a. frid, ntjbe; ællem burid
navdaset, nyde Livets ©ober; n. mallasa
avoin, nyde Maaltidet mcd Fryd; dat,
gutte ædnama bargga, bærre 3366016
navdaset, 2 Tim. 2, 6.
Navdaset, v. mult. (navddet) nominare,
falbe, opkalde (flere).
Navdaskættai, 1) car. verb. (navdaset) uden
at nyde. 2) adj. vedf. -kættes, untjbt.
Navdasmættom 1. -mættos, adj. (navdaset)
som ei kan nydes, som er umulig at nt)be.
Navdasæbme, -sæme, s. verb. (navdaset)
Nydelse: suddo aiggasas n. Syndens time
lige Nydelse.
Navdatallalas, adj. = navdastakkes.
Navdda, navda, s. B. = naädä.
Navddai, adj. vedf. -ddas, (navdde) rig paa
Rovdyr, Ulne.
Navddaset, v. rø. seorsum labi, non reda
contendere, glide til Side, ikke gaa bent
em.
Navdde, navde, s. 1) fera ungmbus prae
dita, Rovdyr, Uly. 2) /er« pretiosa pelle
praedita (martes, lutra etc), Dyr mcd
kostbart ©finb (Maar, Oter etc.).
Navddédet, v. cø«£. (navddit) i Mag jage
efter vilde Dyr, Rovdyr.
Navddelet, v. sutø. (navddet) i Hast opkalde.
Navdde-olmai, 5. En, forn er flink til at fange
Rovdyr.
Navddéstet, v. dem. (navddit) lidt, som
snarest jage efter Rovdyr.
Navdde-suolo, -sullu, n. propr. loe. Rcev-
holmen i Varanger.
Navddet, v. a. 1) nominare, ascribere, give
Navn, opfalbe, kalde, tilffriue, tilregne; ma
nas navddet ristvanhemi namai mielde,
opfalbe sit Barn efter Faddernes Navne;
moft navdak jacad? hvorledes falber du
big seiv? månen navdi manas? In)orlebe§
opkaldte han fit Barn? dam suddo son
navdi mv ala, den Synd tilffret) han mig.
2) (dial) offerre, tilbyde.
s. (nÄvääit) En, som
gaar paa Jagt efter Rovdyr.
Navddit, v. a, (navdde) bestias. rapaces
venari, gaa paa Jagt efter Rovdyr.
Navdditet, v. fact. (navddit) 1) bringe til at
gaa paa Jagt efter Rovdyr. 2) nære gjpr
ligt at jage Rovdyr.
Navddolet, v. subit. (navddot) i Hast tilbyde,
Navddot, navdom, v. a. offerre, tilbyde (—
fallat, daraset), paanode.
Navdetatte, adj. (navdetet) oplalbeltg.
Navdetet, v.fact. (navddet) 1) lade give Navn,
opkalde, kalde. 2) labe sig give Navn, funne
opkaldes.
Navdetuttet, v. fact. (navdde) frigjore, lense
for Rovdyr,
Navdetuvvat, -tuvam, v. subj. (navdde) blive
fri for Rovdyr.
Navdodet, v.fr. (navddot) tilbyde nogle Gange.
Navdokættai, 1) ca,’. verb. (navddot) üben
at tilbyde. 2) adj. vedf. -kættes, utilbubt.
Navdotatte, adj. (navdotet) som fan tilbydcs,
er Dærb at tilbyde.
Navdotet, v. fact. (navddot) 1) lade tilbyde.
2) lade sig tilbyde, nære nærb at tilbyde.
Naveldatte, adj. (naveldattet) som kan ffolbe§.
Nuveldattet, v. fact. (naveldet) 1) labe ffolbe,
afstrabe Haar. 2) lade sig stolde, kunne af
skrabes Haar.
Naveldet, v. a. (nawet) glabrare, depilare,
skolde, afffrabe Haar af ©finb efter at det
ljår ligget i Vand/ -dästet, v. dem. id.
Navestet, v. dem. (nawet) plukke, ribbe lidt af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free