- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
482

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Njaska. 482 Njavgge.
Njäskatak, -taga, g. (njaskat) ager exco
dicatus, via in siha ärboribus excisis
facta, aaben, ryddet Plads, 3lydning, ryddet
Vei i Skov, Übrjugning; njäskafak-raigo-e,
en aabcn, hugget Vei i ©fot).
Njäskatatte, as?/’, (njaskatet) afkvistelig, mulig
at rydde.
Njaskatet, v. fad. (njäskat) 1) lade afkviste,
rydde. 2) funne afkvistes, ryddes.
Njasket, s. Fr. glubere, deglubere, fenus
facere iniquum, afflaa, tage üb(u Fordel.
Njäskodet, r. cont. (njäskot) i Mag afrive,
_afroffe (Blade, Bark), afstrabe.
Njäskolet, v. suhit. (njäskot) i Hast afrive,
afrpste, afffrabe.
Njäskot, v. a, stringere, abradere (fölia,
corticem), afrive, afrpffe, afstrabe (Blade,
Bark), nervös dentibus in fila fimbriare,
træde op Sener til Traad med Twnderne.
2) — njiskot.
Njäskotak, -taga, s. (njäskot) 1) tempus
veris, quo animaUa facülime gemmas
föliaque ah ärboribus avellunt, £iben om
Paaren, da Knup og ungt Lov lettest af
rfisies af Kreaturene. 2) ramentum, af
roskede Ting, Affald.
Njäskotatte, adj. (njäskotet) font kan af=
rostea, afroflelig, afstrabelig.
Njäskotet, r. fad. (njäskot) 1) lade afroste,
affkrabe. 2) funne afrofkes, afstrabes.
Njassat, v. n. — njalssat.
Njaskat, njaskam, njaskajim, y. habit. =
njanggat.
Njaske, ,3. — njangge.
Njassat, njasam, y. a. (öbsol.) obUnere,faa, !
erholde,
Njacoiduvvat, -duvam, v. suhj. (njäcco) faa ’
%ovt\x paa fig, blive ndsat for Toveir.
Njacos, adj. njacos dalkke, tempestas mi
tior, dum nix sölvitur, mildt Tpveir! nja
cos muotta, kram Sne,
Njäcco, njaco, .3. wer regelans, Toveir, mildt
Veir, faa Sneen tiner.
Njäccodaddat, -dadam, v. fr. (njäccodet) nu
og da inbtreeffe mcd Tpveir.
Njäccodak, -daga, ,3. — njäcco.
Njäccodattet, v. fad. (njaeeodet) frembringe
slpneir; soames biegak njäccodattek, nogle
Vinde medfore Tpveir.
Njäccodet, v. n. (njäcco) ae’r regelans ineidit.
to, blive, inbtreeffe mcd Tuveir, -dästet, v.
dem. id.
Njäccoluvvat, -luvam, v. n. — njacoiduvvat.
Njäccoluttet, v. fad. (njäccoluvvat) foraar=
sage, at nogen bliver übfat for TMeir.
Njäccot, v. n. Sy. resolvi (de niue), to, tine
(om ©ne).
Njauggad, adj. — njavggad.
Njaukeset, v. n. Sv. — njavgget.
Njauletakes, adj. Sv. lulrkus, flibrig.
1 Njaule, ,5. Fr. — Zivile.
; Njaulos, adj. Fr. t= njivllai.
Njaulot, v. n. Fr. = njivllot.
Njauvve, .3. Fr. = njavve.
Njävaiduvvat, -duvam, v. suhj. (njäwe)
longis pilis vel barba sah collo vestiri
(de tarando), faa lange Haar cl. Skjcrg
under Halfen (om Renen).
Njavas, adj. = njabas.
Njavas biddo, ,5, fe biddo.
Njavastet, v. a, = njappat.
Njavatak, -taga, s. (njappat) gUcies lubrica
sub nive posita, glat Is under Sneen (faa
Renen let glider).
Njavatet, r. fad. (njappat) 1) lade styve,
stubbe af, lade fmyge af. 2) labe fig fmygc
af, kunne fmtjges af; i dat badde njavat,
det Baand laber fig ikke fmyge af.
Njavddam-jokka, nom.prop. Joe. Neidcnelvcn
i Tyduaranger.
Njavddam-vuodna, -vuona, norn. prop. loe.
Neidenfjorden i Eyduaranger.
Njavestet, r. mo))?. (njappat) = njapestet.
Njävetuttet, r. fad. (njävetuwat) berove de
lange Haar cl. Skjcegget under Halsen (om
Rensdyr).
! Njävetuwat, -tuvam, v. subj. (njäwe) be^
roves el. misie be lange Haar cl.’ Skjegget
under Halfen.
Njavetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes, (njäwe)
imherhis, forn ei har lange Haar ’ unber
Halfen, sijwglos.
Njavetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes, (njäwe)
violentum curswn non habens, som er uden
Stryg el. rivende Strom,
Njavgadet, r. mom. (njavgget) sn Gang mjaue
eller give mjavende Lyd fra fig (som Nyven),
Njavgas, njavggasa, 5. (njavgget) vox feiis
vel tetraonis lagopodis, Mjaving eller den
Lyd, som en Kat frembringer eller undertiden
ogfaa Sippen udstoder.
Njavgas, -gaca, s. dem. (njavgge) en üben
glathaaret En.
Njavgaset, r. tard. (njavgget) i Mag mjaue
(Kat, Rype).
Njavgetet, 1) r. fad. lade mjaue. 2) v. subit.
én Gang pludselig mjave.
Njavggad, adj, cebf. njavggis 1. -ggades,
laevitate pilorum praeditus, glathaaret,
f(et()aaret, snau (= snavggad). -ggadet,
adv. id.
Njavggadvuotta, -vuoda, s. (njavggad) Glat
haarethed, Snauhed.
Njavgganet, r. transl. — njavgodet.
Njavgge, s. (njavgget) en glattaret (Sn.
Njavggelet, v. subit. (njavgget) i Hast mjaue,
Njavggéstet, v. dem. (njavggit) lidt, font
fnareft strcrkke, glatte, lægge Z rene ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free