- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
633

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skoacce.
Skoalla. 633
eller gaa med Skrammel, med skramlende I
Skridt. !
Skoallat, skoalam, v. n. bullire, sonum
buUientem ciere, skvulpe (om Vand t Kar).
Skoalmaget, v. transl. aduncum fieri (de
naso), blive krum (om Ncrsen).
Skoalmas, skoalbmas, adj. (lun eneft.) ad- !
uncus (de naso), krum (om Ncesen), krum
næfet, ørnencefet.
Skoalme-njunag, adj. naso adunco praedi
tus, frumnæfet.
Skoalrae-njunne, s. nasus aduncus, aqmli
nus, frum Ncese, Ørnenæ)e.
Skoalpa, s. norvegus Finmarcliiae rushcus ;
imprimis hoc nomine appeUabantur po
steri hominum maleficorum, qui olim in
Finmarchiam ad cqpiam incolarum au
gendam miktébantwr, en fmmasfi)! norsk
Bonde, en simpel Nordmand, en „Skolp",
hvormed sornemmelig betegnedes Efterkom
mere af de §orbrt)bcre, som i sin Tid sendtes
til Finmarken for at befolke Landet.
Skoalta, 5. 1) calva, Hovedfkalle. Skolt. 2)
Lappo Bussicus; sic appellati, quia plfr
rwnque petigine capitis infecti et calvi
erant, Nusselap i Sydvaranger, Skoltelap,
faafalt>et forbi de huppigt vare befængte med
Skurv vaa Hovedet og manglebe Haar.
Skoalvaget, v. n. — skoalvvat,
Skoalvas, skoalvvas, adj.(sko-å\vv&t)pamm
sufficiens, übrøi.
Skoalvvadet, v. fad. (skoalvvat) bringe tu
at aftage, svinde ind, gjøre tynd, mager;
davdda skoalvvada olbmu, ©rjgbom gjør
at man tager af.
Skoalvvat, skoalvam, v. n. decrescere, tabe
-6667-6) ut nihil prope restet, tage af, svinde
ind, faa ber næften intet er igjen.
Skoappa, skoaba 1. skoava, 5. 1) capsula,
Übet ©fab, Lceddik. 2) — skoabas 2.
Skoappat, skoabam 1. skoavam, v. n. instre
pere,insonare,yi\%U,rasle,skramle, „straave";
paper skoappa, det rasier i Papiret (jfr.
skoavkket, skoarrat, goassat, skoalkket).
Skoappe, s. = skoppe, se roavggo.
Skoaraidet, v. cont. (skoarrat) holde paa at
knirke, knarke.
Skoaras, skoarras, adj. durus et rigidus,
haard og stiv (om Skindklcrder).
Skoaratet, v. fad. (skoarrat) lade knirke.
Skoaratet, v. fad. (skoarrat) bringe til at
knirke, knarke.
Skoaretet, v. mom. (skoarrat) knirke, knarke
en Gang.
Skoarppa, skoarpa, s. {= soarppe) 1) spuma
e piscium, carnium etc. codione excitata,
Stum paa Bandet af Fifk, Kjod etc. som
koges: skoarppa bodi njalmest, ber kom
Skum af Munden. 2) crusta, Skorpe.
Skoarppodet, v. fad. (skoarppot) frembringe
Skum eller Skorpe,
Skoarppot, skoarpom, v. n. (skoarppa)
1) spumare, skumme, fætte dum; mærra
skoarppa, ©pen fætier Skum, 2) crusta
obduci, fætte Skorpe.
Skoarra, skoara, s. (skoarrat) strepitus,
crepitus, Knirkelyd, Knirking.
Skoarra, skoara, s. Oidemia fusca, Flpiels-
and.
Skoarragattet, v. fad. (skoarraget) gjøre
stiv og skrumpet.
Skoarraget, v. transl. (skoarra) rigidum et
rugosum fieri (de vestimentis pelliceis),
blive stiv og skrumpet (om Skindklceder), jfr.
skirraget.
Skoarrat, skoaram, v. n. strepere, ingratum
sonum edere, knirke, knarke, skurre, „skraave"
(jfr. goassat, skoappat, skoalkket, skoavk-
ket).
Skoarre, s. pellis rigida et rugosa, vesh
mentum rigidum et rugosum, et stivt og
skrumpet Skind, en stiv og skrumpet Skind
kjortel (jfr. skirre).
Skoarro, skoaro, s. — skurcco.
Skoarcagattet, v. fad. (skoarcaget) gjøre
stiv, haaid, umild.
Skoarcaget, v. transl. (skoarcas) blive stiv,
haard, umild.
Skoarcas, skoarccas, adj. rigidus, durus,
immitis, stiv, haard, umild. -casvuotta, 5. id.
Skoarcco, -reo, s. (skoarcas) res rigida et
dura, en stiv, haard Gjenstand.
Skoarccot, skoarcom, v. n. = skoarraget.
Skoarccot, skoarcom, v. a. n. sortere, sor-
UTlare, srembringe slurpende Lyd, saadan
Lyd, forn naar man drikker faa hurtigt, at
der kommer Lust mellem Bandet og Lceberne.
Skoattalastet, v. a. — skottalastet.
Skoacas, skoaccas, adj. (kun eneft.) editus,
altus, som rager hfjit i Metret, som stikker
HM op, som er hoi af Vcekst. -casvuotta,
s. id.
Skoacetet, v. mom. (skoaccat) en Gang
pludselig rage i Veiret, vise fig i Horisonten.
Skoacotet, v. Mbit. (skoaccot) bevcege fig
saaledes, at man fee§ at rage i leiret, i
Horisonten eller mod Dagen (= Lotet).
Skoacca, skoaca, s. sonus bidliens, Skvulpe-
lyd.
Skoaccat, skoacam, v. n. vehementer bul
lire, stvulpe (stärkere end skoallat).
Skoaccat, skoaccara, skoaccajim, v. habit.
eminere, (de rebus eminentibus), rage i
Veiret, vise fig eller synes i Horisonten mod
Himmelen (om hoie Gjenstande = spaccat).
Skoacce, skoace, s. (skoaccat) En, som rager
l)øit op. som viser sig i Horisonten mod
Himmelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free