- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
650

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Snieles. 650 Snjamka.
Snieles, sniellas, adj. instans, molestus.
dristig, paatrængenbe, næra.aaenbe.
Sniellajakkés, -jakkas, adj. (sniellat) forn
er tilbøielig til at kline sig ind paa forat
tigge, som ofte sniker, snylter.
Sniellat, sniellam, sniellajim, v. a. se ob
trudere mendicandi causa, fline sig ind
paa, klenge fig ind paa for at tigge eller
fna noget (om Hund eller Fattig) snike,
snylte (jfr. snuorddedet).
Sniellit, v. n. = snillit.
Sniergget, sniergam, v. a. = snierggot.
Snierggot, sniergom, v. a, vocem crepantem
edere, austere alloqui. fncme, tiltale paa
en bidst Maade.
Snierral, s.funis crassus cujusdamgeneris,
qui in piscatu adhibetur, et Slags tykt
Toug, der bruges til )cotarme.
Sniertak, -tåga, s. funis ex tribus minori
bus funiculis tortus, Snor, fammenfnoet
of tre tyndere Snore.
Snievkket, v. n. = smievkket.
Snikkar, s. Sy. faber lignarius. Snedker,
Snikket, v. a. Sy. ex ligno fabricare. fnikre.
Sniktetet, v. a. Sy. quassare. rrnte.
Snilak, -laka, s. = snilok.
Smllidet, v. n. = snillit.
Snillit, v. n. (snieles) audacem, salvum esse.
praedae inhiare, nære bjærn, driftig, næv-
gaaende, driste sig frem, rjaoejiæri; £’pft til
at faa fat i noget (om Rovdyr),
Snilok 1, -lot, -loka, -loka, s. (snieles)
instans, molestus. En, som er dristig, paa
trængenbe, nærgaaenbe (om et Rovdyr),
Snilosmattet, v. fad. — snielasmuttet.
Snilosmet, v. n. = snielasmuvvat.
Snilosmuvvat, -muvam, r. subj. = snielas
muvvat.
Snilot, -loha, 5. = snilok.
Snilcca, adj. = snjücas.
Snilcce, snilce, s. = smilcce.
Snipodakkés, -dakkas, adj. (snippot) rixa
rum levium cupidum esse, lilboielig til at
krangle eller trætte lidt, som ofte smaa
frangler.
Snipodet, y. recipr. (snippot) give hinanden
Smaadast, smaanappes,
Snippar, s. scalpellus. Sneppert, Instrument
til at aarelabe med,
Snipparastet, v. a. (snippar) bruge Snep.
pert, Aareladejern.
Snippasattet, v. fad. (snippaset) bringe til
at daske til, lade flåa til, lade give en Task,
Snippaset, v. n. pJagam inferre, viske til,
baffe til, give Task:’ oakse snippasi muo-
Hoi njeigga, Grcnen flog mig i Anfigtet.
-stalam, v. fr. (snippastet)
give nogle Smaabaff, daske til nogle Gange.
Snippastet, v. a.pJagam levem semel inferre,
give én üben Task, flåa loseligt til (som Dp=
fordring til Leg eller et übet «Kappetag).
Snjppodet, r. a. (snippot) i Mag daste til.
Snippoladdat, -ladam, v. fr. = snippastallat.
Snippot, v. a. pAagam inferre, daske.
I Snirggot, v. n. — snjirggot.
! Snirkagattet, v. fad. (snirkaget) give en
Krumning opad, gjore opabboiet.
Snirkaget, v. franst (snirkas) sursum flexum
fieri, blive opadboiet, krümmet opad.
Snirkas, adj. (fun eneft.) sursum flexus,
frummet opad, opadboiet, brak (= snärkkai).
Snirkeld, adv. (snirkas) opabfrummet, opad
boiet, brak,
Snirkkanet, v. n. (snirkas) = snirkotet
Snirkke, snirke, s. flexio sursum versa,
Krumning opab, Brakhed,’ Bnirkke-njunag,
brakna’set.
Snirkot, adv. = snirkeld.
Snirkotet, v. labit. (snirkas) gaa med Brak
næfe, fjore med braksnudet Pulk el. lignende.
Snirrat, v. n. = snjirrat.
Snissot, 52150111, r. a. amungere, snyde
(Na?sen).
Snitto, s. (dial.) = snutto.
Sniva 1. snivok 1. snivvok, adj. Sy. tersus.
cidtus, Pyntelig, snyg. snivvoket, adv. id.
Snivas, snivvasan, adj. (dial.) 1) deparcus,
mdst. 2) nitidus, net (om Arbeide),
Snivgget, v. n. — njivgget.
Snjaipolet, r, n. Sy. = snjipcot, njivccot.
Snjaled, adj. (dial.) vedf. -ledes, qui res
parvas suffuratur, som fnaaler, som sinaa
ftjæler.
Snjaledet, v. a. (dial.) res parvas sufurari,
fnaale, fmaaftjæle.
Snjalpet, v. a. Sy. suonait snjalpet, tendi
nes rangiferinos discerpere atque nere,
optrculc Rensener og spinde dem til Traad.
Snjalcotet, v. habit. (snjalccat) gaa med
vaade, vastruknc Kleder.
Snjalccadet, v. fad. (snjalccat) madefacere,
njennemvcrde og gjore blod (jfr. njarttadet).
Snjalccalet, v. subit. (snjalccat) i Hast blive
gjeiinemuæbet og blod.
Snjalccat, snjalcam, v. n. madescere, blive
gjennenuv.üb og blod af Verde (om Ren
sener og Skind; jfr. njarttat, njarvvat,
gastat, laskidet, spalccat, caccot).
Snjälcce, adj. >>, depilis, pauper, haarlps,
fattig (= snjilcas).
Snjälcco, adj. »ebf. -cos, raripilus, de
pilis, snauhaaret, tyndhaaret. -ccovuotta,
s. id.
Snjälccot, v. n. Sv. in egestatem incidere,
büue faltig.
Snjamka, s. (snjamket) Sy. En, forn fmatter
eller fmaffer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free