- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
677

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stavri.
Staper. 677
Staperdet, v. n. humi cuhans pedes erectos
movere, ligge paa Marken og beuæge Fpd
beine i leiret.
Stappadet, v. a. (stappe) 1) gjøre randet,
[tribet. 2) feette ©tauer sammen i £ønbe
(jfr. stappit). .
Stappai, adj. vedf. stappas, (stappe) virga
tus, [tribet, futb af Striber.
Stappardet, v. n. = gisvardet.
Stappe, stade 1. stave, 5. 1) virga, margo,
©tribe, Baand. 2) lamma dolii, ©tau i
TMde.
Stappet, v. a. Sy. farcire, stipare, stoppe,
pakke.
3tappit, ?). K. (stgppe) gjöre randet,
stribet.
Stappit, v. a. (obsol.) terrae infigere, fætte
fast i Sorben.
Stappo, s. forma stanno fundendo, quod
demde in longa fila extentum ad pingen
dum usurpatur, Form, hvori Tin stpbes,
der siden udtrcekkes i lange Traade og bruges
til at brodere med.
Stappot, stappom, stappojim, v. a. (dial.)
farcire, [toppe.
Stara, F. (dial.) = stada.
Starbbet, v. n. Sy. (starbbo) metuere, perti
mescere, frygte, uære meget bange.
Starbbo, s. Sy. metus, terror, Frugt, Ncedsel.
Starbo, mom. propr. canis, Raunet paa en
Hund, som tilt)prteHoragales, Vindenes Gud.
Starffo, starfo, s. (dial.) — statfo.
Stargas, adj. = starggad.
Stargasmuvvat, -muvam, v. comp. (starg
gad) blive strammere, stivere.
Starggad, adj. vedf. -rggadis, firmus, sta
hilis, stram, stiv (som Snoren paa en fpcenbt
Vue), stpdig, ftærl; starggadis gietta, en
[tær! Haand.
Starggadas, -dåsa, s. (starggad) 1) amylum,
Stivelse (som bruges til Linned). 2) fidturn,
statumen, anteris, noget, hvormed man stiver
op eller [tøtter en Gjenstand, en ©tioert.
Starggadatte, adj. (starggadet) som lader
sig stramme, gjøre stiv.
Starggadattet, v. fad. (starggadet) 1) labe
gjøre stiv, [tram. 2) kunne strammes, stives.
Starggadet, v. fad, (starggat) contendere,
stramme (som en Snor), gjøre stiv (jfr.
Btirddit).
Starggadet, adv. (starggad) stramt, stivt.
Starggadvuotta,-vuoda, s. (starggad) Stram
l)eb, Stivhed.
Starggalet, v. dem, (starggat) strammes,
stivne lidt.
Starggaset, adv. = starggadet.
Starggat, stargam, v. n. intendi, rigescere,
blive stram, strammere, strammes, blive stiv,
stivere (jfr. stirddot).
Starra, stara 1. darra, s. Maria esculenta,
Grev. bredbladet Tang, ©fraamtang; starra
lægga, Tarelcrg.
Starrat, starara, v. n. = garrat.
Starrit, v. a. intentis oculis intueri, [tirre,
se stiut paa.
Starro, s. Sy. herha, carex, Stargrcrs.
Startak 1. startek, adj. Sy. contumax,
halsstarrig, -tekvuotta, s. id.
Startestallet, v. n. Sy. (startek) contuma
cem esse, vcere halsstarrig.
Stattertallet, v. n. Sy. aegre posse, mcd
Nod og neppe kunne.
Stattertet, v. n. Sy. cm’s« desistere cot/?’)
nøbe§ til at standst i ©pranget.
Stavdne, stavne, .5. — stabne.
Staukkat, v. n. se stavkkat, stoavkket.
Staurra, s. = stavrra.
Staurahet, v. n. s’v. = stavrotet.
Staucaret, v. n. Sy. proruere, corruere,
falde omkuld.
Staucetet, v. n. Sy. = staucaret.
Stavehallat, v. a. = stavitallat.
Stavijægje, s. verb. (stavit) En, forn staver,
som kan stave.
3tavimus, -musa, s, (gwvil) noget at stave,
et Pensum at stave.
Stavistagaå, -gada, s. dem. (stavistak) liden
Stauelse.
Stavistak, -staga, .9. sylldba, Stavelse,
Stavistattet, v. fad. (stavit) som snarest lade
nogen stave lidt. -stattestet, v. dem. id.
Stavistet, v. dem, (stavit) stave lidt, som
snarest.
Stavit, v. a. syllabas colligere atque di
stingvere, [taue.
Stavitallat, -talam 1. -halam, v. co«/. (stavit)
lære nogen at [taue, undervise i Staving.
Stavitet, v. fad, (stavit) lade stave.
Stavic, s. (russ.) a Moscovita confeeta et
colorata patina Ugnea, en malet russisk
Trcebolle (— ruossa-bollo).
Stavkedet, v. a, (obsol.) fiagitare, expetere,
exposcere, rogitare, endelig ville have, be
gjære inbftænbigt.
Stavkistet, v. n. = stavkkit.
Stavkkat, stavkam, v. n. = stoavkket.
Stavkkit, v. n. latrare perpetue, baubari,
gjri uafbrudt, gnælbre.
Stavot, stavom, stavojim, v. a, (dial.) =
Btllvit.
3tavraB, ttch. (Btnvri-u) dorsk, som
staar eller gaar som en Staur.
3tavretet, v. sAb//. (Btt>,vi’i-lz) falde om som
en Staur.
stavriäet, v. «. (BtNvrra) komme til at staa
ret op og ned som en Staur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free