- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
697

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

697 Suvri
Suste
Sustelet, v. subit. (sustet) i Hast snuse paa.
Sustestattet, v. fad. = sustaldattet,
Sustestet, v. dem. (sustet) lugte, snuse lidt
paa en Gang.
3ustet, ?). «. lugte til for at spore,
snuse, snuse ester, drage Veir as-, dwiia susta
luoöa, Hunden veirer sin Herres
Spor (jfr.
sustewtte, ach’, som kan lugtes,
veires.
Sustetet, v. fad. (sustet) 1) labe lugte, snuse
paa, lade veire. 2) kunne veires.
Susbme, s. = susbme.
Sut, sudä, F. R. Judicium, Dom: kiehp
sanip länß Sodam i Gromorra jemna sut
pieivest, Matth. 10, 15.
Sut, adv. Sy. saepe, ofte.
Suta, Car. pron. pers. Sy. sodn, sine co,
uden ham.
Sutar, s. Sy. sutor, Skomager.
Sutatallet, v. n. Sy. hue Mue oscillare, dri
ves hid og did, gynge.
Sutet, v. a. Sy. — suvddet; sutetet, v.
fad. id.
Sutta, 5. Sy. febris ardens, hidsig Feber.
Suttadakkés, -dakkas, adj. (suttädet) ad
iram pronus, vredagtig, vredladen, grætten,
prippen: suttadakkés bæna, en Hund, forn
dliver fomærmet, slaar sig vrang. -dakkés-
vuotta, s. id.
Süttädallalas, adj. (süttädallat) forn ofte for=
tømer, gjør Folk vrede.
Süttädallat, -dalam, v. fr. (suttädet) gjøre
fint, forbitre, ophidfe (om flere): ale süttä
dala olbmuid bagjelasadl gjør ikke Folk
vrede paa dig!
Suttädet, v. fad. (suttat) ojfendere, ad iram
provocare, gjøre sint, vred, forbitre, ophidse
(jfr. moaratattet, hattit).
Suttädet, v. fr. guttat) interdum irasci,
vcere vred, fint nu og ba eller indbnrdes.
Suttadkættai, car. verb. (suttädet) üben at
forbitre.
3uttäällNttai, (ButtÄäet) uden at
blive vred.
Suttäd, sudarn, v. a. (sut) R. judicare,
bømme; suttäd Israilä kuhtemploge pulv
däkked, Matth. 19, 28.
Suttage, adv. — sittage, fe sitta,
Suttalet, v. dem. (suttat) blive lidt fint, som
snarest blive vred.
Suttas, adj. iratus, fint, vred (jfr. moarrai)
Suttaset, adv. (suttas) irate, i ©inne.
Suttasvuotta, -vuoda, s. (suttas) Sinthed
Vredagtighed.
Suttat, suttam, suttajim, v. n. irasci, blive
sint, vranten, forbitret: fargad suttat,tlfinbet
ja guovdde suttai 111880» ala, %ah. 12, 17
(jfr. moaratuvvat).
Sutte, adj. Sy. = moadde.
Suttet, v. n. Sv. taedio capi, blive led og fjeb.
Suttetet, v. fad. fastidire facere, bringe til
at kjede sig.
Suttetet, v. mom. (suttat) semel subito irasci,
en Gang pludselig fare op i Sinne.
Suttis, adj. vedf. -isis, (suttat) — sutta-
dakkés.
Sutto, s. Ira, Sinne (jfr. moarre); suttost
maidege dakkat, gjøre noget i ©inne;
suttost læt, suttoi mannat, vcere fint, blive
sint.
Sutmagattet, v. fad. — suämastattet.
Sutmaget, v. n. — sutmestet.
Sud, s. (dial.) ifær i PJur. pleiades, Syv
stjernen.
Succe, s. Sy. — succe.
Succenes 1. succones, s. Sv. 1) = suöce;
2) suSßenes rouko, pleiades, Syvstjernen.
Suv, s. R. — suovva.
Suvdaset, v. fr. (suvddet) ofte føre, færge,
fætte over med Baad.
Suvdde, s. pers. (suvddet) Fcrrgemand.
Suvddelet, v. dem. (suvddet) som snarest fcerge
over.
3uvääem, s. v6)-b. (Buvääet) Fcergen, Scrtten
over med Baad.
Suvddem-baikke, -baike, s. Fcergested.
Suvddem-olmai, -olbma, s. Fcergemand.
Suvddem-vanas, -vadnas, s. Fcergebaad.
Suvddet, suvdam, v. a. cymba transpor
tare, trajicere, færge, føre, fætte over med
Baad eller Flaade.
Suvdestet, v. dem. — suvddelet,
Suvdetatte, adj. (suvdetet) forn kan fcerges
over.
Suv-igja, ~ija, s. (suvvul) dies solstitiaUs,
d. 14 aprilis, ©ommermaal, 14be April.
Suvja s. — suv-igja,
Suvja, s. = suivva.
Suvle, s. Sy. obsonium, Sul (©mor, Kjod eller
Mcelk til Brod).
Suvol, 5. H’i). vapor calidus, nebida, qualis
aestivis diebus sole urente elevari solet
ad montium cacumina, ;>fumus solaris«,
©lobbe, ©olrøg, „Aalrpik" af stcerk Varme.
Suvranjaddet, -njadara, v. n. (suvres) smage
fur (— suvridet).
Suvrasmattet, v. fad. (suvrasmet) gjøre sur.
Suvrasmet, v. comp. (suvres) blive sur, surere.
Suvrasmuttet, v. fad. — suvrasmattet.
Suvrasmuwat, -muvam, v. n. — suvrasmet.
Suvres, suvrras, adj. vedf. suvrra, acidus
sur: suvrra smaka, fur ©mag.
Suvreslagas, -9202, adj. acidulus, fyrlig.
Suvridallat, -dalam, v. dem. (suvridet) smage
lidt fur.
Sutmestet, v. n. = sutmestet, duvkestet,
suvcidet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free