- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
747

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Č ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cale
747
Caksa
!
Caksanet, v. n, (dial.) cibo in gula (oeso
phago aut canali animae) inhaerescente
incommodari, faa Mad fast i Halsen,
Cakse, s. Sy. tuber, tuberculum, Knold,
Bule.
Caktok, adj. Sy. compactus, solidus, tcet,
„ fast-
Cakca, cavca, 5. autumnus, Hpst. >
Cakca-barggo, -bargo, s. Hostarbeide.
Cakca-dalkke, -dalke, s. HMveir.
Cakca-dalvve, -dalve, 5. forste ©el af
Vinteren.
Cakcag, adv. autumno, om £>øften.
Cakca-gæsse, -gæse, s. sidste ©el af Som
meren. Hostens Begyndelse.
Cala 1. calam, callama, s. c/e«s exsertus
(animalium), Husstand hos Dur.
Cala, callaga, .3. (callet) 1) /Sy. incisura,
erma (ornatus causa), Indskjcering i noget
for PrydZ Skyld. 2) scriptum, Skrift, det
Skrevne! Basse callagak, de hellige Skrift
ter; oudda callaga mielde Ballet, skrive
ester Forstrift; bagjelcala læi Sallujuvvum,
_ Mare. 15, 26.
Calas, callas, adj. = calos.
Calastak, -staga, s. (calestet) linea (scripta,
exarata, incisa, ornativa), ©treg, Rids,
„ Indstjcering, Forfiring.
Calastallat, -stalam, v. subj. (callet) t stor
Hast ridse el. rable op noget eller klove
noget.
Calastallat, -stalam, y. a. = cällaladdat,
Cälastet, v. recipr. (cällat) ftange§ indbyrdes.
Calasakkés, -sakkas, adj. (calaset) som er
tilbøielig til at ribfe eller skrive paa alle
Ting.
Calaset, v. tard, (Lallet) i Mag eller flere
©ange ridse, opffjære, klove, skrive; læm
calaéam sudnji, mutto im læk 0550m
vastadusa, jeg har strevet til ham flere Gange,
men jeg har tHe faaet Svar.
Calatallat, -taddat, -talam, -tadam, 1) v.
neutr. pass. (caletet) blive streven, blive
optegnet; calatallim girjai, jeg bier» op
streven i Bogen. 2) v. cont. holde paa at
lade fig inbtegne; am læk calataddamen
ripaidi, endnu holde de paa at lade fig
_ inbtegne til Skrifte.
Cala-cæppe, s. En, forn er en hefter til at
fkrive,
Calbmadet, v. fad. (calbmat) give oplabte
Pine, aabne pinene paa, giv? Syn for,
bringe til at faa Vie for; calbmadet gænge
_ mange dafhost el. harrai.
Calbmasas, -saga, s. dem. (calmas) en Üben
Lillemave i et Dyr.
Calbmat, calmam, v. n, (calbme) faa op;
labte Øine, faa Syn, blive feenbe; vielppe
calbma, Hundehvalpen faar aabne Sine.
Calbme, calme, s. 1) ocidiis, facies,
Ansigt; bælle-rappasam calmi, mcd halv
aabne im oaddam læk calbme
dieva, jeg har ikke faaet Blund paa mine
«2tne; don rna calmid dæddet galggak,
bu stal trykke mine Mne til; gocce calmid
gænge ai«. adnet, have et vaagent |Z)ie
mcd nogen; calmek cappodek, det fortner
for pinene; ale Balmidam ouddi boade!
kom ikke for mine Aine! okti calmi
gaa mcd lukkede £)tne; calmid caggat, spile
op pinene; mi cokkaime guabbag guoibma
sæme calmi, vi fad lige imod Hinanden!
calmi oudast jabmam, ftindsd: halidam
du calmid fast oaidnet, jeg Mstede at fe
dig igjen; du maijemus Salmid oaidnet
aigom, jeg vil fe dig for sidste Gang. 2)
particula eompositi cujusdani. ut granum
arenae, glutta, enkelt Partikel eller Dcl af
en (Samling, f. Elf. Sandkorn, Draabe;
saddo-calbme, Sandkorn; muotta-calmek
bottek, ber kommer Snefnug; nubbe calbme!
endnu en Taar! 3) macula retis, Mäste i
_ Garn.
Calbme-akko, -ako, s. obstetrix, lordemoder
_ (som vaster Barnets Pine).
Calbme-allan, 5. pannus oculos infantis in
cunis obtegens, Klcede over Barnets Ane
_ i Suggen.
Calbme-bælag, adj. monoculus, enøiet.
Calbme-bælle, -bæle, 5. det ene £>ie; calbme
„ bælle-olmus, et enøiet Menneske.
Calbme-gaittagi, s. fe gaita.
Calbme-gakka, -gaka, s. pupilla, glohulus
st/bus oculi piscium, Ziesten, den hvide
_ Kule i Fistesiet.
Calbme-gollas, 5. pupida, centrum oculi ni
grum, den midterste Dcl af ss>iestenen, den
„ forte Prik.
Calbme-gulbme, -gulme, 5. Øiebrijn.
Calbme-guolgga, -guolga, Aiehaar.
Calbme-gæcce, -gæce, s. Sinus ocidorum.
Øienlrog.
Calbme-raigge, -raige, 5. Dieaabning.
Calbme-rakta, -ravta, s. 1) momentum, Øie=
blik. 2) patagium oculare pilei itinerarii,
Klaf paa Reisehcette til at have for pinene.
Calbme-ramas, -rabmasa, 5. Øielaag.
Calbme-stalostallat, v. imit. — stalostallat.
Calbme-siella, -siela, 5. pretium repertoris,
_ Findelon (= ottamas).
Calbme-cuo33a, -cuoga, s. Øiel)inbe.
Calbme-vuoidas, -vuoiddas, s. Øiefaloe.
Calbmis, adj. (calbme) vedf. -isis, qui visu
gaudet accerrimo, skarpsynt, -bmisvuotta,
s. id.
Calekættai, 1) car. verb. (callet) uden at
opffjære, klove, skrive. 2) adj. vedf. -kættes,
uklovet, ustrevet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free