- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
764

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Č ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Coaköes. 764 Coaneem.
Qoakdes, toakta, s. = coavces.
Coalbmat, doalbmam, coalbmajim, v. hctbü.
(coalbme) jacere v. sedere corpore incur
va/o, ligge etter jibbe i fammentruffet Stil
_ Itng (som Rovdyr paa Lur).
Coalbme, doalme, s. fretum angustum, smalt
fammenfnebet ©ieb i et Sund cl. Indft (jfr.
_, nuörre).
Coalbmot, adv. (Soalbmat) sammentrukken, i
_ sammentrukken Stilling (modsat faenot)
Coaldda, s. = Buoldda.
Coatøåat, coatøam, v. n. balbutire, garrire,
„ plubre, pludre.
Coalhardet, v. n. = goalhardet.
Coalkas, coalkkas, s. sonitus pulsandi, tun
dendi, sonus mallei, Lyd af Banking etter
Harnring, Vankelyd, Hamrelyd (jfr. goalkas,
„ coakas, skilkas, skoalkas).
Coalkatallat, -talam, v. fr. (Soalkket) nu
_ og da hßres Lyd af Banking.
Coalketet, v. mom. (Soalkket) en enkelt Gang
_ føreå Lyd af Banking, klikke (om Bosse).
Coalkka, coalka, norn. prqpr. loe. Bergrabbe
_ paa Kvcrnangsfjeldene.
Coalkkalet, v. mom, (Soalkket) en enkelt
Gang frembringe Bankelyd, en enkelt Gang
banke paa; c. bævde, banke én Gang i
_ Bordet. -lastet, v. dem. id.
Coalkket, doalkam, v.n. 1) pulsart, sonum
tundendi audiri, banke, hpres Lyd af Ban
king cl. Harnring. 2) sonum pulsantem
edere, fundere, malleo caedere, frembringe
Bankelyd, banke, hamre; 3. mainage, banke
mcd noget (jfr. goalkket, coakket, skoalk-
Kst, skoallat, goassat, skoappat, skoan-at,
_, goalhardet).
Coalkotet, 1) v. fr. identidem pulsåre, ftere
©ange banke, hamre paa noget. 2) v. liabit.
cum strepitu vadere, gaa saa bet siramler
_ (— skoalkotet).
Coallai, adj. vedf. éoallas, (eoalle) som har
_ store partner, stortarmet.
Coalle, coale, s. intestinum, Tann.
Coalle-davdda, -davda, s. Diarrhöe.
Coallot, coalom, 1) v. mult. (Soalle, jfr.
collit) intestina eximere, ftøgje Fisk (om
flere). 2) vomere, evomere, spy, kaste op,
„ have Hugbet (jfr. vuoksat).
Coalmaget, v. n. (coalbme) se curvare, com
plicare, brage sig sammen: bussa Soalmaga
ouddal go njuikke, Katten drager sig sam
men før den hopper.
Coalmas, -maåa, 5. dem. (öoalbme) übet
„ smalt Sund.
Coalmeld, adv. (coalbme) sammentrukket, fnce^
vert: nuörre læ öoalmeld,©unbet er sncevert.
Coalos, collus, s. lardum intestinis ad
haerescens, Tarmefedt, gebt, som hcenaer
fast ved Tarmene.
Coalos, eollus, s. cuncta intestina et viscera
. _ hele Tarmemassen mcd Tilbehpr.
’- Coalotet, v. fad. (Soallot) lade f(pote Fisk
: „ lade spy, bringe til at spy,
Coalsem, s. R. lumbus, Lend.
, Coaltagattet, v. fad. (coaltaget) bringe til
„ at klumpe sig.
Coaltaget, v. n, (coaltto) conglomerari, gle
t bosum fieri, blive til Klump, klumpe fig
Qoaltaåuttet, v. fad. = coaltagattet
Coa tasuvvat, -suvam, v. n. = coaltaget,
, Coaltold, adv. (coaltto) klumpet,
Coaltto, coalto, s. glebula, Klump, stor Sne
_ bold: jfr. cuogar.
Coalttoi 1. colttui, adj. vedf. coalttos,
__ (coaltto) glebosus, klumpet, fuld af Klumper,
Qoaldas, adj. kun eneft. (Soalcce) smalanklet
Coalcotallat 1. -taddat, -talam, -tadam, v
fr. (coalcotet) gaa hid og did (med smale
Antier).
Coalåotet, v. habit. (coalcce) gaa, beoæge sig
mcd smale Ankler (om Kvinder) eller Uk
m Ven (om Fugle).
Coalååanet, v. inch. (coalcöe) begynde at
gaa eller sa?tte fig i Bevcrgelse (om Kvinder
med smale Ankler).
Coalccat, éoalccam, v. liabit. (SoalSce) fibbe
etter ftaa paa smale Ankler eller hsie Ben
(om Kuinder og Fugle).
Coaldce, coalce, s. talis tenuibus (femina),
cruribus excelsis et gracilibus (avis), en
smalanklet En (Kvinde), en, som har hoie
og smale Ven (Fugl).
Coamas, coabmas 1. coammas, adj. (kun
eneft.) frigore torpescens, praefrigescens,
valen ; suormak læk Soammasak, Fingrene
ere valne.
Coamohas 1. -tas, -hasa, -tasa, s. armus,
_ Vov, Bovstykket.
Coamohasaå, s. dem. (coamohas) üben
_ Sod.
Coamohas-noras, s. Sverste Maruben i For
_ foden.
Coamohasægjai, adj. vedf. -ægjas, (Sauma-
has) storbovet.
Joanne, coane, s. — Soavgje.
Joanne, s. R. tralmla, Kjelke.
Coanohas 1. -ta« 1. -kas, -hasa, -tasa, -kasa,
s. rangifer vedarius alteri rangifero ha
benis alligatus et posterior incedens, Ren,
forn bindes bag en anden Ren forat holde
_ igjen og stoppe Farten, Lpsren, Bagren.
Coanos, codnosan, s. (dial) = coanohas
Coanostattet, v. fad. (coanostet) lade binde
en Sø§ren bag en anden Slcede.
Coanostet, v. a. (Soanohas) binde en Sparen
_, bag en anden med ©læbe.
Coandem, s. (dial.) = öonSom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0830.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free