- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
794

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vaibad. 794 Vaidde.
at blive tra’l. 2) s?s//. vedf.
utrcrttet.
Vaibas, vaibbas, adj. (vaibbat) fessus, trcrt.
Vaibaset, v. a. ==. aibaået.
Vaibat 1. vaibak, -baka, -baha, s. (vaibbat)
En, som er bleuen aldeles treet, som har
ganet eller slcrbt sig aldeles treet.
Vaibatet, ». (vaibat) = vaibbadet.
Vaibbadakkés, -dakkas, adj. (vaibbadet)
trottende, udmasende.
Vaibbadkættai, car. verb. (vaibadet) üben
at trætte.
Vaibbadallat, -dalam, v. cont. (vaibbadet)
udmase, üba[e; jecas v. dusse diti, udmase
fig selv for ingen Ting.
Vaibbadet, v. fad. (vaibbat) defatigare,
trætte, übmatte (jfr. viessadet).
Vaibbalet, v. dem. (vaibbat) blive lidt treet.
Vaibbam, 1) s. verb. (vaibbat) Trcrthed. 2)
adj. praeter, trcrt.
Vaibbamættom 1. -mættos, adj. (vaibbat)
utrættelig. -mættomvuotta, .9. id.
Vaibbamættoset 1. -met, adv. utrætteligt.
Vaibbat, vaibam, v. n. defatigari. defetisci,
trætne, blive træt (i finere Grad end vies
sat); dåsa son vaibai, her blei) han treet;
vaibbam læ vassemest, han er træt af
at gaa (jfr. viessat, gievddat, sillut).
Vaibbel, adj. vedf. -bbelis, (vaibbat) som
snart bliver træt.
Vaibbes, adj. vedf, -bbesis = vaibbel.
Vaibraalussat, -lusam, v. rø. (vaibmel) vise
fig lysten eller begjcrrlig efter noget; v.
masage.
Vaibmel, adj. veof. -li», (vaibmo) avidus.
begjærltg, fjeer efter, lysten paa, hengiven til:
vaibmel vidnai, begjcrrlig efter Brcrndevin.
Vaibmelagat, adv. (vaibmelas) lystent, be
gjærtigt.
Vaibmelas, -laga, adj. = vaibmel.
Vaibmelet, adv. — vaibmelagat.
Vaibmelvuotta, -vuoda, ,5. (vaibmel) avidi
/as, Begjcrrlighed, Lystenhed,
Vaibmo, vaimo, 5. 1) s/s»-, Hjerte: mv vaibmo
vardda su diti, mit Hjerte blöder for ham;
mv vaibmo læ mv njalme siste, Hjertet
sioder mig i Halsen: iäetedes vaibmo ain
mußt, læ, jeg har fastende Hjerte; bora
kættes vaibmoi, paa fastende Hjerte (jfr.
cokke, moras). 2) animus, animi afectio
(hilaritas v. stomaclius), Sindsstemning,
Sindelag, Humor; mv vaibmo læ sajestes
«’it saddam, jeg er kommen ud af Humor.
3) stomaclius, concoctio (digestio), Mave,
Fordoielse: vaibmo moidoda el, eaggasta,
Maven byder imob; go dubbakest heitte
gottim de buorrani vaibmo, da jeg be
gyndte at holde op med Tobak, blcv Mayen,
Fordoiclsen bebre; vuolle vaimok, /es/i«,//
Underliv, Testikler. 4) animus, fortitudo,
Modi hægjo læ vaibrno, Modet er bnnr=
ugt; vaibmo batti ravgai, Hjertet sank i
Bukseme.
Vaibmo-davdda, -davda, s. Mavesyge.
Vaibmo-dovdde, .§. £jertefjenber.
Vaibmo-goppe, .9. §jertefule.
Vaibmoi, s/s//, uebf. vaibmos, (vaibmo) cor
aatus, ammosus, mobig, bewertet, uforsagt.
Vaibmoivuotta, -vuoda, .3. (vaibmoi) Mooi>
hed, Behjertethed.
Vaibmolades, -laddas, adj. (vaibmo) mise
rieors, barmhjertig.
Vaibmoladesvuotta, -vuoda, s. (vaibmo
tactes) Varmhjertighed.
Vaibmoliddag 1. liddas, adj. vedf. -Hddagis,
-liddasis, forn har svag Fordoielse, fræfen.
-Hddagvuotta, .9. id.
Vaibmo-moras, -morras, 5. corpus cordis
cvi membrana et pingue abscisa smit,
Hjerteklumpen üben Hinde og Fedt.
Vaibmo-ravkkim, .9. Hjertebanken,
Vaibmosas, -saga, adj. (vaibmo) hjertet:
gargjevaibmosas, erf)jertet.
Vaibmosas, -saga, s. dem. (vaimos) (ibcn
Marv (i %tæ), üben Indside af $aanb=
bladet.
Vaibmo-suodna, -suona, s. arteria, Puls-
aare.
Vaibmosægjai, adj. vedf. -ægjas, (vaimos)
forn har stor Mary, marvrig.
Vaibmotet, v. a. (vaibmo) funne nyde, tage
imob, fordoie.
Vaibmo-cokke, ,5. = cokke.
Vaida, vaiddaga, s. (vaiddet) querela, accu
satio, Klage, Klagemaal; sunddai vaiddagid
Ballet, skrive Klage til Fogden.
Vaidatallat, -talam, v. nentr. pass. (vaiddet)
blive anklaget: gæstege v. eisevalddai, blive
anklaget af nogen for
Vaiddalakkés, -lakkas, adj. (vaiddalet) til
boielig til at flage, klynkende.
Vaiddalet, v. cont. (vaiddet) in qnerendo v.
accusando perseverare. uedblivende klage
over eller anflöge, anklage (flere): maid
vaiddal son vela, Rom. 9, 19; si vaidda
lek dilesek bagjel, lud. 16.
Vaiddalkættai, 1) car. verb. (vaiddalet) üben
at flage over eller anklage. 2) adj. vedf.
-kættes, upaaflaget.
Vaiddalus, -lusa, 5. (vaiddalet) querela, ac
ciisatio, Klage, Anklage, Besvcering, Bcklaaelse.
Vaiddalæbme, -læme, s. verb. (vaiddalet)
= vaiddalus.
Vaiddamus, -musa, s. (vaiddet) — vaid
demus.
Vaidde, vaide, .3. bestia fera, vildt Dyr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0860.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free