- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
803

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vai’3,t.6B.
Vanhurskes. 803
fig, tøte§ ub mere og mere.
Vanidattet, v. fad. = vänätet.
Vänidet, v. mcli. (vädnät) begynde at sircekkes
eller ved Strcrkning at blive lcrnger.
Vandal, adj. H. obliquus, proclivis, limus,
stråa, som ftaar paa Skakke.
Vanjaldet, v. a. H’v. (vanjal) per obliquum
et anfradum ascendere (ad molliendum
clivum), gaa paa ©fraa op ab, bestige gjen
nem Omvei.
Vanjekatet, v. n. Sy. currere, springe, løße.
Vantet, v. n. (diät) céleriter currere, føbe
hurtigt (ifær om Npskat).
Vankaitovvet, v. n. Sy. (vankka) morbo
corripi, blive ftjg.
Vankek, adj. Sy. aeger, ft)g.
Vankka, vanka, s. 1) dolores, ictus, HM
post morbum recrudescunt, Smerte, ©ting,
Efterve i et Lern efter Sugdom. 2) Sy.
niorbus, Sugdom, Skavank.
Vankkadet, v. fad, (vankka). foraarsage
Smerte, ©ting.
Vankkaluvvat, -luvam, v. n. (vankka) skam
feres, faa Skavank.
Vankkat, vankam, v. n. (vankkat) føle
Smerte (— bavSastet); bæljek vankkek,
det gjør ondt i Ørene.
Vankot, v. n. Sy. reperiri, finbe§, forekomme.
Vannad, v. n. R. jacere, ligge.
Vannajed, v. n, R. = vädnät.
Varme, 5. Sy. circinus, Striel, Pasfer.
Vannet, v. a. Sv. = vädnät.
Vänonet, v. n. Sv. = vädnot.
Vanotet, v. a. H’r, = vädnodet.
Väns 1. vang, vännas, s. R. = vanas.
Vansakt, adv. F’v. utique, omnino, ja vel.
Vancca, vanca, 5. = vänäs.
Van-vierlanc, adj. R. übet troende.
Vanjka, s. (dial.) — vakka.
Vapadätte, s. R. servator, salvator, Frelser.
Väpali, s. (dial.) avicula, en Slags üben
Fugl.
Vappeldet, v. n. Sv. hm illuc quasi oscitto
agitari, gynge hid og did.
Vapse, s. Sy. = vakse.
Vaptäg, adj. R. dives, rig ; vaptägvut, 5. id.
Var, vara, s. R. via, Vei.
Var, s. R. = varrä.
Vära, 5. cura, custodia, diligentia, Agt, Dp-
sigt, Omsorg! vara valddet gænge næv
vagin, tage til Eftertanke nogen§ Ord; vara
valddet sanines, veie sine Ord! vara vala
det mastene, tage sig i Agt for, tage til
©ftertanfe noget; vara valddet Ibmel sanin,
lægge sig Guds Ord paa Hjerte; varai ala
saddat, blive opmcerksom, agipaagiüenbe;
varast adnet maidege, behandle oarfomt,
forfigtigt (jfr. vuotta). , . _
Väräg, adj. (lun i Sammens.) ruksisvarag,
som har røbt Blod.
Värai, adv. caute, varsomt, forfigtigt; varai
valset, ællet, gaa, leve forfigtigt.
Varaiduttet, v. fad. (varaiduvvat) bringe
Blodet frem i Ansigtet, skaffe frifk Kul>r.
Varaiduvvat, -duvam, 1) v. comp. (vara)
blive omcerksommere, varsommere. 2) v. subj.
(varre) blive forsynet, faa Forraad.
Varaiduttet, v. fad. (varre) forsyne, skaffe
Forraad.
Varaiduvvat, -duvam, v. n. (värrä) faa
Blodet frem i faa friff, røb KuljÄr.
Väralas, -laga, adj. (varra) farlig.
nVaralde-biri, s. myth. ursus caeli, Hir-
melens Bjßrn.
Varalde-noaidde, 5. myth. magus caeli,
Himmelens Troldmand.
Varalde-olmai, s. myth. dem quidam Lap
ponicus, lappift Guddom.
Varam, s. bacca Bubi idaei, Bringebær; v.
muorra, Bringebcrrbusk.
Väräs, ach. recens, ferst, frist, ny! varas
guölle, ferst Fifk ; väräs ratte, ny Vei.
Väräs, postp. 1) so consilio vt, i den Tanke,
i den Hensigt, forat, efter (naar Opnaaelsen
of det tilsigtede ikke er givet, jfr. diti); galle
mon vuolgam cace varas, mutto im diede
gavnamgo, jeg stal nok gaa efter Vand, men
jeg ved ilke, om jeg sinder noget; im jeccam
varas læm dam oastam, jeg har itke kM
det for mm egen Skyld; son rakadi buodo
bivddem varas luosaid, han gjorde et Steng
sel for at fange Laks! lokkam varas boa
dam, jeg kommer for at lcese! altar, girko
varas læm boattam, jeg er kommen for at
gaa ti! Alters, i Kirke. 2) adv. Sy. inpro
cinctu, parate, i Veredskab (jfr. aikasvaras).
Väräsmattet, v. fad. (väräs) gjøre fiiffere,
opsriske.
Väräsmet, v. comp. (väräs) blive frisiere,
ferfkere, opfristes.
Väräsrauvvat, -muvam, v. n. — väräsmet.
Väräsnaga, adv. (väräs) ferskt, friskt, nyt.
Varas, -raca, 5. dem. (varre) übet Fjeld,
Värastet, v. n. aequor herbare et rimart
(de scaphis, piseibus), frembringe ©tribe
i Vandfladen (Saab, Fist).
Varastæbme, -stæme, 5. (värastet) Stribe
i Vandfladen, „Vor."
Väratesvuotta, -vuoda, 5. (vara) Vordslos-
hed, Uvorrerched.
Vanhurskesmættoset 1. -met, adv. (van
hurskes) uretfærbigt.
Vanhurskesvuotta, -vuoda, 5. (vanhurskes)
Retfcerdighed.
Vanidaddat, -dadam, v. fr. (vädnät) strcekke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free